I dag handlar det om kvinnorna som ville lämna en dålig relation. Och om hur de ropade på hjälp.  Vi vet att  minst var sjätte kvinna aktivt hade sökt  hjälp hos polis, socialtjänst eller kvinnojour innan hon dödades.

Melissa Nordell var en av dem som mördades för att hon ville gå.

Våra telefoner ringer hela tiden, mejlen strömmar in. Framför allt är det utsatta kvinnor som hör av sig. De ropar på hjälp.

Men vi får också mejl och samtal från representanter för ideella organisationer som hjälper misshandlade, hotade och rädda kvinnor.

Se Erika Sjölings gripande reportage om Melissas mamma Liz Nordell som hjälper utsatta kvinnor med ett skyddat boende.

Som sagt, vi var och träffade justitieminister Beatrice Ask i riksdagen i dag. Hon följer med stort intresse vår serie om de 153 kvinnorna som dödats av sin man. Till skillnad från en del läsare tror hon precis som vi att det är viktigt att ge de här kvinnorna ett ansikte. Hon efterlyser också männen i den här diskussionen.

– Var finns de riktiga karlarna som kan ta hand om de här tomtenissarna, sa hon. Hon menar att vi alla, och framför allt männen, måste visa civilkurage: Om man vet att grannen misshandlar sin fru, varför kliver då inte två karlar fram och talar om för den så kallade tomtenissen att han måste sluta?

Vi fick mejl från en man som är inne på samma spår. Matthis Kempe-Bergman, på organisationen Män för jämställdhet, vill tipsa om deras arbete med att förebygga mäns våld.

Under eftermiddagen kommer inslaget med Beatrice Ask ut på Aftonbladets webb-tv.

Vi är lika alla tagna som alla andra av Irene Cardells enastående sätt att berätta om mordet på sin dotter Emma. Hon trodde att hon skulle gråta men pappersnäsduken fick ligga kvar i knät.

– Vad fort det gick, sa hon efteråt.

Men vi tycker att hon på 16 minuter lyckades belysa många av de viktigaste frågorna om de 153 kvinnorna som dödades av sina män. Irene visar på styrkan i vår granskning. Hon är lika övertygad som vi om att den här frågan måste upp på dagordningen. Hon tycker att de här morden alldeles för lätt blir bortglömda.

Irene berättade också i programmet om den skam hon känt som anhörig. Den plågsamma frågan om hon kunde ha gjort något för att förhindra mordet på sin dotter Emma.

Det har gått mindre än ett år sedan Emma ströps av ex-pojkvännen. Ändå tar hon modet till sig. Tack Irene. Hennes medverkan var så stark att hela det skotska sällskapet kring gruppen Glasvegas, som också gästade Nyhetsmorgon, kom fram och ville prata med henne efteråt. De hade blivit så nyfikna på vad intervjun med Irene handlat om. Irene berättade Emmas historia en gång till och visade de fina bilder hon tagit med sig på dottern. Sedan blev hon omklappad och bjuden på konsert:

– Brave woman, sa bandets sångare.