Mer gnäll, nu.
Och innnan ni läser vidare skall ni veta att jag är uppvuxen i Stockholm och gärna besöker redaktionen i Globen.

I lördagens Sportbladet rankade två hockeyreportrar de 25 största succéerna och de 25 största flopparna under året. En kanonidé eftersom listor alltid engagerar.

Jag noterar följande – på succélistan:
Tio namn från Djurgården och Södertälje, av 25. Tio av 25…från två lag som slutade sjua och nia i elitserien.
Enda göteborgaren är landslagskillen Karl Fabricius som toppar hela Sportbladets plusbetyglista, men det räckte ändå bara till en 25:e plats.
I sammanhanget bör nämnas att Frölunda placerade sig bättre än både Djurgården och Södertälje i tabellen. Och att en kille som Niklas Andersson (49 poäng på 48 matcher) inte var värd att nämnas.

Jag noterar följande – på flopplistan:
Fem fiaskon från Frölunda, men bara ett enda från Södertälje (som slutade bara tre poäng bättre än kvalgänget Mora) och inte ett enda från Djurgården (ett lag med gångavstånd från Globen).
Dessutom var det egentligen fel namn från just Frölunda, en flopp som Martin Plüss (minus 17 i plus/minus) saknades helt.

Jämförelsen mellan 08 och 031 är bara ett exempel på hur fel det kan bli. Jag är övertygad om att det finns många av Er ute i landet som har liknande funderingar, men utifrån andra perspektiv. Kanske undrar någon i Jönköping varför succéfinnen Jukka Voutilainen (bäst i hela elitseriens plus/minus och med mål i varannan match) inte finns med bland de 25 bästa i vinter? HV 71 har spelare som toppar de flesta statistiska listor, men bäste HV-spelare finner vi först på 17:e plats på topplistan.

Men så är det ju så med listor att, just det, de ska engagera. Och det lyckades Sportbladets hockeyreportrar med.