Tisdag., i almanackan.
Jobbar dag, som vanligt.
Slutspel i kväll. Ser det på tv, den här gången.

Jag har arbetat på en sportedaktion, till och från, sedan 1984. Jag var då 16 år och började räkna tabeller och skrev korta fotbollsreferat till det vi kallade börssidorna. Bland arbetskamraterna fanns bland annat trestegstalangen Thord Henriksson, som i dag är farsa och veteran och minns du honom?
Många börjar så, på en mindre tidning. Det är en bra journalistskola att göra notiser och räkna tabeller, i alla fall om man vill skriva sport.

Sedan tabellåren har jag haft fasta jobb både inom radio, tv, morgontidning, kvällstidning och nu magasin.
Jag älskar magasinet.
Men – jag har efter ett år insett att här finns ett oväntat problem:
Min dyngsrytm är fortfarande kvällstidning (sitter vid datorn till 02).
Katten tror att jag fortfarande läser morgonnyheter i tv och väcker mig 04.15.
Och min familj tror att jag jobbar dag (så vi äter frukost tillsammans 07.15, ungefär).
Jag sover alltså aldrig. Hur jag hann med att skriva en biografi (en hel bok!!!) är än i dag ett mysterium.
Men det största problemet jag upplever just nu är att jag jobbar dagtid – och i kväll brinner det i slutspelet.
I love slutspel i hockey. Gjorde mitt första när jag följde Färjestads guldjakt 1987, för mer än 20 år sedan.
Och här sitter jag nu som en kontorsråtta och har planerat att se Frölunda-Färjestad på tv, trots att matchen spelas i min hemstad och trots att Frölundaborg är ett tempel jag dyrkar just i dessa tider.
Så kan det gå.
Men som tur är finns Sportmagasinet med på några av de övriga matcherna under slutspelet, för specialjobb till kommande nummer. Så lite levande hockey blir det nog.

Mina tips inför slutspelet, som alltså startar i kväll; Timrå går till final mot HV71 och smålänningarna vinner SM-guld – om Stefan Liv har en bra vecka.
Men jag önsklar ändå att jag satsat pengar på Timrå innan säsongen. Bara det faktum att jag och Challe Berglund som barn delade samma pulkabacke, och spelade landhockey, gör ju att han hade varit värd en peng som tips på vem som årets guldcoach..

I dag kom jag förresten iväg till frisören (inser jag nu, när jag upptäcker min egen spegelbild i de mörka fönstren). Offrade min gamla 70-talsfrisyr, som omedvetet fått fäste sedan några veckor.
Det är också lite sport – att komma till skott med nåt man skjutit upp länge.
Nästa punkt på den listan är att taptsera två rum där hemma.

Men…först ska jag se på slutspelshockey ikväll. Men bara på tv, alltså. Tyvärr.