Kan inte bestämma mig för om det här är en pinsam eller oerhört intessant text.
Men om Zlatan är inblandad lär det bli tolv sidor i varje kvällstidning, så mycket vet jag.
(Jag skriver detta i sällskap av vår svartvit katt Texas som tryggt somnat på mitt skrivbord, i arbetsrummet här hemma. Han har det bra.)

Idrottsmän är skrockfulla. Så har det alltid varit.
Visste ni att basketgiganten Michael Jordan bar sina turshorts från high school under sina vanliga kortbyxor från Chicago Bulls, när han vann sex NBA-titlar? Tennisstjärnan Goran Ivanisevic undvek alltid att trampa på linjerna och lämnade alltid stolen sist under pauserna vid sidbyten. Hockeymålvakten Pelle Lindbergh hade alltid samma t-shirt under skydden, och skulle alltid dricka en mugg Pripps sportdryck i första pausen – serverad av rätt materialförvaltare. Som exempel.
Musiker är nog likadana. Gamle rockhjälten Meatloaf turnerade alltid med två gosiga teddybjörnar, när han var som störst (och köttfärslimpan var stooor en gång i tiden).

Själv gör jag alltid ett kryss mot innertaket av bilen om jag hör att motorn mår dåligt. Hjälper alltid. (Men det krävs förstås att alla andra i bilen gör samma kryss, om jag inte är ensam – annars stänger jag av motorn direkt.)

Det var förstås en tramsig nyhetstext, från snacket i Italien. Jag har bestämt mig nu.
Katten dog förstås av en olyckshändelse. Eller hur?