Åker baklänges till framsidan, i ett trångt X2000. Tågfönstret är blött på utsidan och god vän skickar en härlig bild från Norrland där det är snö och riktigt vackert.
Var tog sommaren vägen?
Det är ju helg!

Ni som läst bloggen vet att jag haft en svit på välkänt sällskap på tågresorna till hufvudstaden. Alldeles nyss passerade Claes Malmberg förbi, med stadig blick riktad mot en ledig toalett.

Träffade skytten Håkan Dahlby igår, i Haninge. Talade om lerduvor, eftersom han ska till Peking och där har en god chans att faktiskt bli olympisk mästare (han var rankad etta i världen 2006 och 2007 och vann den senaste världscuptävlingen).
Det blev bra bilder – men spana in Jerker när han plåtar Håkan under träning. Det där är ett dödligt vapen, träffas du är det kört, man är ”dödens lammunge” som man sa när man var barn.

– Du är farligt nära gränsen nu, sa Håkan lugnt med högerkinden mot kolven.
Jerker svarade inte. Han var väl lomhörd, stackarn.
Vi fick även testa att skuta själva och det var spridda hagelskurar, om man säger så…och jag nöjer mig med att inte utveckla det.

Håkan har förstås egna hagelpatroner, med både namn och Tre Kronor. Korgen med tomma hylsor vid skjutplatsen såg ut så här i botten:

Tre avbockade OS-förhands den här veckan, tillsammans med Jerker. Och alla tre blev bättre än väntat, trots höga förväntningar. Bra bilder, bra snack.

Samtidigt är jag lite knäck efter textsemiraiet på redaktionen i går. Sportmagasinet har under en tid specialgranskats av två textproffs och det blev både ris och ros. Fast…mest ros. Taggiga jävla växter – rätt i ansiktet på oss. De rev upp sår som inte läker över en kväll, så nu ska det till skärpning ordentligt – vi ska ha ännu bättre texter i framtiden. På magasinet är vi bra på att redigera och packetera, men har ibland glömt ”storyn” menade textproffsen.

Nya tag på måndag.
Förmodligen är solen tillbaka då, lagom till en ny arbetsvecka.