Hur har det gått för de Moraspelare som lämnade efter degraderingen (del1)
av
Normal
0
21
false
false
false
MicrosoftInternetExplorer4
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:”Times New Roman”;
mso-ansi-language:#0400;
mso-fareast-language:#0400;
mso-bidi-language:#0400;}
Hur har det gått för det stora gäng med Moraspelare som lämnade laget efter degraderingen från elitserien förra våren? Har karriärerna tagit fart i de nya klubbarna eller kan man misstänka att de längtar tillbaka igen? Detta är något jag tänkt ta en titt på nu när det är uppehåll för Mora i matchandet. Till att börja med tänkte jag kika närmare på hur det gått för de Moraspelare som höll sig kvar i Elitserien. Och jag börjar idag med de tre backar som gjorde det – Tomas Skogs, Pierre Johnsson och Mikko Kurvinen.
Tomas Skogs tillhör det gäng spelare som var med om att spela upp Mora i Elitserien och – även om han tillbringade större delen av Moras första elitseriesäsong som utlånad till Halmstad och Nyköping i Allsvenskan – en av dem som var med hela vägen till dess att Mora degraderades. Degraderingssäsongen var dock Tomas Skogs bästa i karriären. Han var lagets bäste spelare och klart bäste back och fick också göra några landskamper. Även i kvalserien var han en av lagets bästa och att han skulle vilja hålla sig kvar i Elitserien för att fortsätta att utvecklas kändes givet. Han värvades av Timrå och har där fått stort förtroende med relativt mycket istid. Men i ett Timrå som har haft en tung säsong är Tomas Skogs den som kanske haft det allra tyngst. I Mora gjorde Skogs 18 poäng och gick +13 – i ett lag som åkte ur – i år har han inte gjort mer än sex poäng och spelat mycket svaga -10. Skogs är förvisso fortfarande ung men han ligger nog definitivt i riskzonen för att hamna i kylan i Timrå.
Pierre Johnsson har gjort ungefär samma resa som Tomas Skogs. Han var med om att ta upp Mora i Elitserien men tillbringade Moras första elitseriesäsong framförallt i Allsvenskan och Troja/Ljungby. Den andra elitseriesäsongen blev det mestadels spel i Mora men även då lånades han ut, den gången till AIK. Degraderingssäsongen var han ordinarie och gjorde en skaplig säsong och fick hyggligt med istid. Att han skulle bli kvar i Elitserien var lite av en överraskning men Luleå snappade upp honom. Där har han fått lite mer förtroende än han fick i Mora och det förtroendet har han tackat och tagit emot. Fyra poäng har visserligen inte vuxit till mer än fem men den framförallt defensivt skicklige backen har gått +5 i år jämfört med -2 i Mora. I ett Luleå som spelat bra den här säsongen kan man betrakta Johnsson som en av de backar som rankas som nummer fyra till sex i laget. Att Luleå vill ha kvar honom känns givet.
Mikko Kurvinen gjorde två säsonger i Mora och lämnade laget efter degraderingssäsongen med känslan att han inte lyckats nå upp till den nivå han förväntats göra. Istället för att ha varit en tongivande spelare så var han bara ytterligare en av dem som hade det tufft och i kvalserien fortsatte det på den inslagna vägen trots att han hela tiden fick mycket istid. Han värvades ändå av Modo men årets säsong har snarare varit ännu lite sämre än de tidigare i Mora. 15 poäng och -2 i Mora har blivit ynka två poäng och -3 i Modo för den offensivt lagde backen. I Modo har istiden också krympt med cirka fyra minuter per match från ca 21 minuter per match i Mora till ca 17 minuter per match i Modo. Men trots detta tillhör Kurvinen de fyra-fem bästa backarna i ett Modo som haft stora problem att få andra backar än Victor Hedman och Mattias Timander att prestera bra.