Efter att Mora slarvat bort sitt läge till en direktplats i Kvalserien så är det istället fördel Västerås. Och deras läge är så bra att jag har svårt att se att de ska kunna misslyckas med att ta den sista direktplatsen.
För Mora återstår med andra ord ett ovisst playoff. Men lite ljus i mörkret finns det trots allt. Det lag som trots allt känns osäkrast att möta och som den tuffaste motståndaren, Malmö, verkar få det svårt att ta sig till playoff. Almtuna, Växjö och Troja/Ljungby kommer säkerligen att bli svåra motståndare men det är ändå lag som ett bra spelande Mora besegrar.
Återstående program för de inblandade lagen:
Västerås: Huddinge (h) Bofors (b) AIK (h) Tar gissningsvis 5-7p, vilket totalt ger 81-83p.
Mora: Sundsvall (b) Mariestad (h) Tar gissningsvis 6p, vilket totalt ger 80p.
Almtuna: Malmö (b) Leksands (h) Oskarshamn (b) Tar gissningsvis 4-6p, vilket totalt ger 78-80p.
Redan när jag igår såg förändringarna av Moras laguppställning sedan förlusten mot Troja/Ljungby senast blev jag oroad. Den spelare jag kritiserade mest och jag gärna hade sett få kraftigt minskad istid, andrecentern Niklas Fogström, hade befordrats till förstecenter tillsammans med Mario Kempe och Marcus Eriksson – en trio som utgjorde Moras sämsta enhet mot Troja. Och på backsidan hade unge Viktor Amnér, som var den enda av backarna som kom undan Troja-insatsen med hedern i behåll, bänkats igen och ersatts med Patrick Cedergren.
Nu klarade sig trion Kempe, Fogström och Eriksson hyfsat men istället var det den ”gamla” förstakedjans tur att vara riktigt dåliga utan att bänkas. Colby Genoway, Teemu Elomo och Daniel Viksten spelade riktigt svagt. Genoway var inne på alla Björklövens mål, Elomo och Viksten på två av tre. Och det nykomponerade backparet Ross Lupaschuk och Mattias Ekholm var tyvärr inte bättre det. Lupaschuk och Ekholm var på isen alla gången Björklöven gjorde mål och värvningen av Lupaschuk ser – precis som jag var lite orolig för då han kom till klubben – ut att bli ett stort misstag. Han tycks vara precis lika enkelriktat offensiv som han alltid varit och precis lika svag i egen zon som han alltid varit. Jag vill gå så långt att man faktiskt bör överväga att bänka Lupaschuk helt och istället låta både Amnér och Cedergren – som var en av få bra mot Björklöven igår – spela.
Mora har nu definitivt spelat sig till ett riktigt tufft läge. Direktplatsen till Kvalserien blir svår att nå och med tanke på motståndet och hur laget spelar just nu ser ett playoff oerhört ovisst ut. Att laget spelar så svagt i nuläget ser jag ett enda stort skäl till: Moras spel bygger mycket på disciplin, hårt jobb och framförallt tålamod, allt för att vara oerhört svåra att göra mål på. Det betyder att om en enda spelare släpper på detta kan det bli baklängesmål direkt. Släpper flera på det så blir det garanterat det. Så när stjärnspelare som Lupaschuk, Genoway och Elomo – som får mycket istid – gör en så svag match som de gjorde igår underminerar de taktiken helt och försätter laget i ett oerhört svårt läge. Ska man som coach hoppas på att stjärnspelarna skärper till sig och revanscherar sig med en kvittering efter baklängesmålet? Eller ska man peta dem och hoppas att övriga i laget kan ordna upp situationen? Gårdagens match mot Björklöven och matchen dessförinnan mot Troja är två exempel på när stjärnorna fick chansen att revanschera sig men inte tog den. Men det är tyvärr bara två matcher i raden av svaga insatser. Bara för att exemplifiera: Elomo har inte spelat plus i en match sedan Oskarshamn borta för fem omgångar sedan, efter det har han gått -5. Genoway är ännu värre, sist han spelade plus var mot Nybro hemma, för tio omgångar sedan. -7 är facit sedan dess. Och under hela den här tiden har de matchats hårdast av alla. Är det verkligen rätt när de varit så formsvaga? Frågan är om det inte är dags att testa det andra alternativet, att även bänka stjärnor ibland och låta de formstarka, mindre namnkunniga, spelarna få mer istid?
Ikväll är det dags för Mora mot Björklöven som inte är någonting annat än en ”måste-vinna”-match för MIK. Björklöven brukar alltid vara med och slåss om platserna högst upp i tabellen men nu ligger laget i mitten av tabellen och säsongen varit oväntat svag för laget. Framförallt har man haft problem på anfallssidan även om egentligen ingen lagdel fungerat särskilt väl. Om det är spelarna som helt enkelt inte är bättre än så här eller om de taktiskt matchats och coachats på fel sätt låter jag vara osagt.
Minst dåliga har backarna Johan Svedberg och Jonnie Karlsson varit. 29-årige Svedberg gör sin andra säsong i Björklöven efter tre elitseriesäsonger med Timrå. Dit kom han ifrån Sundsvall som också var den klubb som Svedberg gjorde allsvensk debut i. Årets säsong är knappast hans bästa men likväl är han en av Björklövens bästa spelare den här säsongen. 27-årige Karlsson är inne på sin femte säsong i Björklöven och för hans del är den här säsongen faktiskt en av hans allra bästa. I Allsvenskan har Karlsson tidigare representerat både Teg och Nyköping men dessförinnan försökte han som junior att först ta en plats i Västerås, som då var i Elitserien, och sedan Malmö, även det i Elitserien, utan att lyckas.
Efter att Mora slarvade bort tre poäng igår mot Troja/Ljungby samtidigt som både Almtuna och Västerås vann så har den fördel Mora hade helt försvunnit och allt är åter helt öppet. Det som förhoppningsvis kan rädda Mora är att Almtuna har Leksand kvar att möta och att Västerås har AIK kvar att möta. Men det förutsätter förstås att klass slår motivation och det brukar ju faktiskt vara motsatsen man säger gäller.
Återstående program för de inblandade lagen:
Mora: Björklöven (h) Sundsvall (b) Mariestad (h) Tar gissningsvis 7-9p, vilket totalt ger 81-83p.
Almtuna: Troja/Ljungby (b) Malmö (b) Leksands (h) Oskarshamn (b) Tar gissningsvis 7-9p, vilket totalt ger 81-83p.
Västerås: Mariestad (b) Huddinge (h) Bofors (b) AIK (h) Tar gissningsvis 8-10p, vilket totalt ger 81-83p.
Gårdagen var en riktigt svart dag för Mora då man, efter att de i laget som fått störst förtroende och mest istid svikit och gjort en riktigt svag match, förlorade mot Troja/Ljungby. Marcus Eriksson (-3), Mario Kempe (-3), Niklas Fogström (-3), Colby Genoway (-2) och Ross Lupaschuk (-2) var de största syndarna men även Teemu Elomo, Daniel Viksten, Adam Andersson, Mattias Ekholm, Juha Alén och Markus Lilja, som alla gick -1, var klart under den nivå man kan förvänta sig av dem. För det var tyvärr verkligen så, att många av Moraspelarna spelade under sin förmåga. Och det som saknades mest av allt var ödmjukheten. Och det gjorde att man trots ledning 3-1 tappade – eller snarare gav bort – matchen helt och hållet och förlorade. De var de spelare som fick minst istid som borde ha haft mest men som så ofta tycks det vara svårt att bänka dem man som coach trott på innan match, de man vet har potential att göra bättre ifrån sig – trots att de spelar uselt och andra, mindre namnkunniga, spelar bra. Mikael Simons, Jens Jakobs och Lucas Sandström i fjärdeformationen var de enda som spelade bra, och plus, i matchen men inte fick de mer istid för det.
Det är egentligen rätt förvånande att det fortfarande är så det fungerar. Trots den positiva effekt man sett i Malmö efter det att underpresterande ”stjärnor” försvann och övriga i laget fått mer istid och förtroende så är det fortfarande så att man i de allra flesta lag som går dåligt har underpresterande ”stjärnor” som trots dåliga insatser i match efter match får nytt förtroende. I Södertälje har man Topi Jaakola och André Benoit som gör riktiga katastrofsäsonger men matchas hårdast av alla backar i laget ändå. Ge dem mindre istid och Södertälje skulle bli en klass bättre direkt. I Rögle är det Jakob Johansson och Andrée Persson som båda två ligger på smått fantastiskt dåliga -20 – sämst i Elitserien – men som ändå får massor med istid. Hade andra fått chansen hade Rögle kunnat klara sig kvar i Elitserien. Djurgården hade tidigare samma problem med Marcus Ragnarsson och Fredrik Bremberg som inte alls var bra i början av säsongen. Nu har de till sist spelat upp sig, och därmed har även Djurgården tagit sig uppåt i tabellen. Men det kastades bort många poäng på vägen innan det lossnade för dem och det kan vara ett bortkastat slutspel. Men ingen coach tycks lära sig, hur taktisk denne än må vara. Harald Lückner är klasser bättre än de flesta coacher i svensk hockey taktiskt, men i det här avseendet verkar han tyvärr vara som alla andra.
I Mora är det framförallt Niklas Fogström som tillåts underprestera utan att något händer. Han får chans efter chans att lyckas men gör det inte och totalt sett är hans säsong riktigt svag. Han matchas som om han vore Moras näst bäste center men sanningen är att han är nummer fyra i ordningen och inte i närheten av de andra tre i vad han presterat under säsongen. Självklart ska alla spelare få några matcher på sig att lyckas, Ross Lupaschuk och Martin Johansson har t.ex. inlett relativt svagt sedan de kom till klubben för sex respektive fyra matcher sedan, men de har fortfarande alla möjligheter till att bli bra värvningar. I Fogströms fall har det gått 31 matcher och han har ännu långt ifrån övertygat. Därför är det dags att låta någon annan lyckas nu.
Mora förlorar till sist med 5-3 efter ett sista mål i öppen kasse och ett Mora som fortsatte att spela med fyra kedjor väldigt länge och sedan, när man väl gick ner på tre kedjor, lät de underpresterande spelarna i första- och andrakedjan får ännu mer istid. Symptomatisk var toppningen när Mora tog ut målvakten och satsade på en mix av de för dagen två sämsta kedjorna: Resultatet blev Trojamål direkt.
Efter 3-1-målet som Mora gjorde kändes det som om matchen blivit precis vad Mora önskat sig. Troja/Ljungby hade legat på i inledningen av den andra perioden men skapade bara halvchanser innan man till sist bjöd Mora på en kontring. Men därefter gör man som mot Västerås då en 4-1-ledning slarvades bort: Man glömmer bort det viktigaste – att inte bjuda på något själva – och släpper till en kontring som Troja gör 3-2 på. Därefter lyfter sig dock Mora och ser ut att vara på väg mot 4-2 men åter tappar man ödmjukheten och vips är det inte bara kvitterat under plötsligt ligger man under. Det kanske värsta av allt är att det är de i Mora som får mest förtroende och mest istid som sviker – första- och framförallt andrakedjan.
Nu har inte Mora mycket att välja på, man måste kliva upp och sätta press på Troja. Och det är mycket möjligt att det bästa sättet att få till detta på är att gå ned på tre kedjor. Frågan är om Lückner vågar bänka de spelare han tror och hoppas mest på men som svikit. För egentligen är det andrakedjan med Niklas Fogström, Mario Kempe och Marcus Eriksson som haft det allra tuffast och kanske borde få börja vid sidan av i den tredje perioden.
2-1 till Mora efter en period är inte helt orättvist. Inget lag skapade i och för sig särskilt många heta chanser, men av de halvchanser lagen fick till så var det Mora som hade de flesta av dem. Något tryck får inget av lagen till och det är nog den största förändringen Harald Lückner önskar sig till den andra perioden. Laget måste snabbare komma in i forecheckingen och inte tveka som nu. Dessutom måste man vara lite noggrannare i uppspelen där man gör det lite onödigt svårt för sig ibland.
I eftermiddag är det dags för Moramatch igen. Det är Troja/Ljungby hemma som står på programmet och med tanke på att Troja/Ljungby också är inblandad i en streckstrid – den om den sista playoff-platsen – kommer de säkerligen att bjuda Mora riktigt tufft motstånd. Troja har gjort en bra säsong och laget har framförallt sin styrka i anfallet. Trion Daniel Håkansson, Pär Edblom och Olof Mårs är kanske lagets främsta spelare. De är topp tre i lagets interna poängliga, målliga, assistliga och plusminusliga. Rutinerade, 34-årige Håkansson, är en äkta trotjänare som spenderat hela sin karriär i Troja. Denna säsong är hans 17:e och kanske bästa i karriären. 24-årige Edblom är en före detta Modo-junior som efter tre säsonger i Mariestad till denna säsong hamnade i Troja/Ljungby. Och även för hans del är säsongen hans bästa i karriären. 27-årige Mårs gör sin femte säsong i Troja/Ljungby efter att ha kommit fram i Skellefteås juniorlag. Någon plats tog han dock aldrig i Skellefteå utan han har istället spelat i Tierp och Borås innan han hamnade i Troja/Ljungby. Och precis som för Håkansson och Edblom är denna säsong hans bästa i karriären.
Precis som man hade hoppats blev det så att i Greger Arturssons frånvaro så var det andra spelare som klev fram och fyllde luckan efter honom igår när Mora besegrade Växjö. Den som tog det största klivet och fyllde störst del av luckan var Adam Andersson som gjorde sin klart bästa match på länge. Han gjorde det viktiga 3-1-målet och spelade 2-0 sett över hela matchen. Andra som var bra var Ross Lupaschuk, Martin Johansson, Tony Lagerström, Niklas Fogström, Mattias Ekholm, Marcus Eriksson, Stefan Mann och Mario Kempe som alla spelade +1. Även Juha Pitkämäki i målet var bra.
Segern var oerhört viktig för Mora i jakten på den sista direktplatsen till kvalserien och nu är det verkligen Mora som har det bästa läget. Sköter man sig och inte slarvar bort några poäng så kommer MIK att bli trea i tabellen.
Återstående program för de inblandade lagen:
Mora: Troja/Ljungby (h) Björklöven (h) Sundsvall (b) Mariestad (h) Tar gissningsvis 9-11p, vilket totalt ger 83-85p.
Almtuna: Nybro (h) Troja/Ljungby (b) Malmö (b) Leksands (h) Oskarshamn (b) Tar gissningsvis 8-12p, vilket totalt ger 79-83p.
Västerås: Sundsvall (h) Mariestad (b) Huddinge (h) Bofors (b) AIK (h) Tar gissningsvis 10-12p, vilket totalt ger 80-82p.
Växjö: Mariestad (h) Huddinge (b) Bofors (h) Tar gissningsvis 9p, vilket totalt ger 79p.