Hockeyallsvenskan är ännu bara i sin linda och några klara tendenser kan man naturligtvis inte se. Men att Malmö inlett med bara en poäng på två matcher – om än mot bra motstånd – och att Leksand förlorade mot Bofors – visserligen på straffar – måste anses överraskande. Likaså att Bofors, som förvisso i två av tre matcher mött andra lag som varit bottentippade, leder.

Både Malmö och Leksand är två lag med många supportrar och ofta starkt sponsorstöd och detta ger självklart lagen stora möjligheter att prestera bra. Men kommer inte de förväntade segrarna är samtidigt tålamodet kort. Malmös fans är givetvis missnöjda med att laget bara har en poäng så här långt, Leksands supportrar har ingen förståelse för att laget förlorar mot Bofors oavsett om förlusten förklaras med underskattning eller skylls på skador eller domaren. Därmed sätts redan nu press på dessa lag och det ska bli intressant att se hur de klarar av det. En bra start brukar leda till att man håller sig kvar i toppen, en dålig kan förstöra en hel säsong.

Att MIK fått en bra start är därför positivt inte bara för poängens skull. Både supportrar och media har blivit positivt överraskade och det känner naturligtvis både spelare och ledare i laget av vilket gör att man kan spela mycket mer avslappnat och utan negativ press.

Kvällens intressantaste match är den mellan Almtuna och Västerås som båda är tippade att slåss om playoff- och kvalserieplatser med Mora. Båda inledde med förlust och den som förlorar även ikväll kommer säkerligen börja ifrågasättas.

Mora vann ju gårdagens match mot Malmö på bortaplan med 5-3 och känslan dagen efter är att Moras ishockey med hög forechecking, snabba passningar, intensiv skridskoåkning och enkla lösningar kan ge riktigt gott resultat när man får det att stämma. MIK:s grundidé är att minimera de egna misstagen samtidigt som man stressar motståndarna att göra misstag. Igår fungerade detta ypperligt mot Malmö och i kombination med utmärkt målvaksspel räckte det till tre poäng. I Malmölägret var många inne på att de gjort en bra match men haft otur. Malmös tränare ansåg att de gjort individuella misstag vid alla Moras mål men egentligen varit det bättre laget. Man ska självklart inte dra alltför stora växlar av en enda match men eftersom målvakten är en del av laget och MIK:s taktik var att stressa fram de misstag som Malmö gjorde så var Moras seger alls inte så oförtjänt som vissa vill få det att låta. Men å andra sidan, desto bättre om Moras motståndare bara tror att det var fråga om otur – då kommer ju samma Morataktik ha goda chanser att lyckas även nästa gång.

Om det var lite av veteranernas premiär mot Björklöven så var det denna gång det yngre gardets match. Nämnde Lars Johansson var lysande i målet och kedjan med Alexander Hilmersson, Daniel Viksten och Tony Lagerström var högklassig. Mattias Ekholm och Viktor Amnér var kvällens bästa backar. Men de flesta Moraspelare var bra igår, tyvärr med undantag för ytterforwardsparet Mikael Zettergren och Jens Jakobs. De två är offensivt lagda spelare men när de inte får det att stämma framåt syns det alltför tydligt att de har svårare i det defensiva spelet än övriga. Mora har släppt in fyra mål den här säsongen varav ett har kommit på straff. Vid de andra tre målen har Zettergren och Jakobs varit på isen. Kanske det är dags att tala om för de två att de är så pass offensivt skickliga att de inte behöver ta offensiva beslut i varje situation utan istället försöka spela lite enklare och säkrare. Med deras spelskicklighet kommer de att kunna ta vara på de chanser de får, de behöver inte skapa i varje läge.

På onsdag är nästa Moramatch. Då kommer AIK på besök. Det gäller att MIK inte blir självgoda och glömmer att det är det hårda jobbet och disciplinen som gett de två inledande segrarna. Behåller man däremot ödmjukheten kan det bli roligt även då.

Mora vann till slut mot Malmö med 5-3 efter en oerhört spännande sistaperiod. Efter en inledande Malmöpress som följde det inledande powerplay som MIF hade med sig från mittenperioden så kunde Mora jobba sig tillbaka in i matchen och få tiden att gå utan att Malmö riktigt kunde komma till. Detta tillsammans med att Lars Johansson var lysande i Moras mål gjorde att Malmös reducering kom först med bara lite mer än två minuter kvar att spela. MIK fick slita dessa sista minuter men kunde med både tur och skicklighet rida ut stormen och hann till och med göra ett 5-3-mål i matchens allra sista sekund.

Mer om matchen imorgon.

MIK är i fortsatt ledning efter två spelade perioder mot Malmö. Mora inledde den andra perioden i samma anda som den första och eftersom Malmö även de var ute efter att skapa tryck så böljade spelet fram och tillbaka. Det var dock MIK som kunde utnyttja sina chanser och efter 3-0 rann det över hos Malmö och efter att de dragit på sig ett matchstraff kunde Mora i det efterföljande powerplayet öka på till 4-0.

Med en minut kvar av 4-mot-5-spelet kommer plötsligt den chans som Malmö behöver för att komma tillbaka in i matchen: Mora drar på sig en onödig utvisning på grund av för många spelare på isen och det gör att MIK tappar sitt tryck. Malmö kan börja anfalla och får en straff som de förvaltar till 1-4. Och då har de vittring. MIK hade i det läget behövt hålla ställningen perioden ut men Malmös tryck blir för tungt och 4-2 kommer också innan periodslut.

Nu blir det en verkligt tuff och spännande sista period. MIK måste hitta tillbaka till det spel de inlett de första två perioderna med om detta ska gå vägen.

Mora leder med 1-0 efter en spelad period mot Malmö borta efter att ha inlett respektlöst med hög forechecking, mycket skridskoåkning och snabbt passningsspel. Malmö hade även de som uttalad taktik att försöka pressa sin motståndare men lyckades få tryck först när Mora drabbades av utvisningar. Men då var Lars Johansson i mål en riktig vägg och såg till att hålla MIK i ledning.

Efter en första omgång där endast Almtuna och Malmö av de lag som förväntas vara med och slåss om kvalserie- och playoffplatser förlorade så är det ikväll dags för Malmö mot Mora. Malmös förlust kom dock mot toppmotstånd i form av AIK och först efter förlängning och spelmässigt var man väl så bra som sina motståndare. Därmed är det av flera skäl en tuff uppgift MIK står inför.

Å andra sidan borde MIK efter sin lovande premiärseger kunna spela relativt avslappnat, och truppen är dessutom fortsatt skadefri. Så visst finns det gott hopp om en fin Morainsats.

Viasat Hockey sänder matchen, nedsläpp 19.00.

Mora vann igår premiären mot Björklöven på hemmaplan på ett övertygande vis. Visserligen stannade slutresultatet vid de 4-1 man hade med sig efter den första perioden men just Moras första period – och sättet man därefter kontrollerade matchen på – var imponerande.

Många har varit oroliga för att MIK ska väga för lätt denna säsong men igår visade man att det går att vinna matcher även med fart och intensitet. Björklöven hängde inte alls med i den första perioden då Mora inledde med intensiv forechecking, snabbt passningsspel och raska spelvändningar. Att laget är skridskoskickligt och disciplinerat visade man också. Hög fart och inga onödigheter som skulle kunna leda till utvisningar. På minussidan är kanske att det blir en del felpass ibland men jag tror att Harald Lückner bryr sig mer om att man försöker göra rätt sak än att det blir helt perfekt – särskilt med tanken på att säsongen bara börjat.

Mikael Owilli, Mikael Simons, Greger Artursson och Håkan Bogg var lagets främsta igår men segern var framförallt resultatet av en stabil laginsats där ingen föll ur ramen. Så som de allra flesta lag matchas – med mest istid åt de mest namnkunniga spelarna – är det avgörande för ett lag hur de namnkunniga spelarna presterar. Igår tog verkligen dessa spelare ansvar i MIK och visade vägen för övriga. Målvakterna i MIK har diskuterats under försäsongen men igår gjorde Lars Johansson – visserligen med hjälp av både tur och skicklighet – en bra insats. Detta ger mersmak inför fortsättningen.

Djurgårdens Alexander Deilert kommer att inleda säsongen utlånad till Mora och precis som Mora-bloggen tidigare skrivit var det en väntad följd av att han visade upp sig i MIK under två försäsongsmatcher. Dessutom har Mora inte gjort någon hemlighet att man gärna sett ytterligare en back i truppen. Lånet är till att börja med på en månad, även om det på vissa ställen benämns som ”tills vidare”. Och en månad är samtidigt den tid man räknar att det tar innan Patrik Eklund är tillbaka i spel. Med andra ord kommer man då Eklund är tillbaka ta ett beslut om en eventuell fortsättning för Deilert – om nu inte han gör så bra ifrån sig eller att skador gör så att Djurgården kräver honom tillbaka.

Efter Moras svaga genrep mot Västerås igår (förlust 1-6) är känslan inför premiären kluven. Å ena sidan så hade jag – om MIK vunnit med 6-1 – varit väldigt positiv och sagt att det ser väldigt lovande ut för Moras del. Å andra sidan är det fortfarande ”bara” en försäsongsmatch det är fråga om och inget lag har vunnit eller förlorat en enda poäng ännu. Men hur man än vrider och vänder på det kan jag inte släppa känslan att insatsen igår var oroväckande. Det finns tyvärr inte tillräckligt mycket att skylla på: Man var inte nedtränade, det var inte fråga om underskattning eller bristande motivation och inte heller saknades särskilt många ordinarie spelare.

Förhoppningsvis ger ett svagt genrep trots allt en lyckad premiär.

—

För övrigt är det också klart att Viktor Enmalm som väntat blir kvar i MIK hela säsongen.

Här kommer forsättningen på Mora-bloggens intervju med Jan Simons.

Hockeyallsvenskan förutspås denna säsong att bli den jämnaste på länge samtidigt som det är mer TV-bevakning än någonsin tidigare. Det borde tala för att intresset för både serien och MIK ökar, är det något ni märkt av eller något du tror att ni kommer att märka av?
Efter 4 år i Elitserien och en halvtaskig säsong i Allsvenska (18 nya spelare) känns det mycket positivt att starta upp igen med en trupp som till 90% varit intakt sedan försäsongsträningen startade i början av april och med en sportslig serie med lika antal hemma- som bortamatcher. Dessutom har Allsvenskan blivit mycket bättre än innan vi gick upp i Elitserien 04.Om vi skall mäta det lokala intresset på säsongskort så är den försäljningen bättre än föregående säsong.

I samband med att Kvalserien drar igång varje vår brukar frågan om en utökning av antalet elitserielag alltid dyka upp. Min känsla är att avståndet mellan de sämsta lagen i Elitserien och de bästa i Allsvenskan krympt de senaste åren samtidigt som fler av de allsvenska topplagen drivs professionellt. Därför borde det finnas anledning att åter ta upp frågan om en utökning av Elitserien. Vad är din åsikt om det? Och tror du att det är realistiskt att hoppas på en utökning de närmsta åren?
Jag har alltid varit positiv till en ökning av Elitserien till 14 lag och efter ett år i Allsvenskan är jag övertygad att det finns många spelare som kan växa in i Elitserien. Att säga att det saknas spelare av god kvalitet för Eliseriespel är totalfel. Under de senaste 25 åren tror jag att det värvats mellan 15-20 spelare nästan varje år från Allsvenskan.
Diskussionen om en utökning av Elitserien till 14 lag ligger idag öppen för beslut inom Elitserieklubbarna om någon vill driva frågan, men jag tror att ett skarp läge för detta inträffar först när något etablerat storstadslag ligger risigt till.

Moras satsning på en ”sportutvecklingsgrupp” där Göran Tärnlund, Harald Lückner och du ingår upplever jag som en ganska ovanlig men intressant lösning. Mitt intryck är att samarbetet mellan den som är ansvarig för spelarvärvningar och tränaren ofta kan vara ganska löst vilket i de värsta fallen ger lag där tränaren har väldigt lite kontroll över vilka spelare som värvas till laget samtidigt som han förväntas att prestera bra resultat med den trupp han får. I Moras modell har tränaren stora möjligheter att påverka sin trupp. Dessutom ger modellen intrycket av kontinuitet: Om man tar med tränaren i en ”sportutvecklingsgrupp” på det här viset sparkar man knappast honom vid första motgång! Hur ser du på ”Moras modell”, är det för kontinuitetens skull och för att ge tränaren stor möjlighet att skapa ”sitt eget lag” som ni valt denna modell?
Vår modell med en”sportutvecklingsgrupp” är inget unikt inom ishockeyn. För mig är det helt naturligt att tränaren skall finnas med i processen att skapa ett lag, det är ju tränaren som skall leva ihop med gruppen i 1000 timmar/år och skapa resultat. Jag tror inte på att någon sportchef kommer med en spelare som inte tränaren kan använda i sitt sätt att leda laget. Vi skapar inte laget för tränaren utan vi skapar laget för klubben och för alla som skall jobba med att skapa ett bra resultat. Det är naturligtvis på det sättet att ansvarig chef måste ta beslutet men kommunikationen måste finnas på ett ”prestigelöst” sätt. En kontinuitet i en trupp är viktig, men det optimala är att byta ut några spelare varje säsong för att få in nya impulser både för de nya spelarna och för övrig trupp.