Mora blev krossade och förnedrade på bortaplan i Växjö ikväll. Hela 0-8 blev det till sist och det blir en lång och tråkig resa hem för MIK efter den femte förlusten i rad. Den första perioden antydde att Mora börjat hitta tillbaka i gamla goda spår för även om det var mållöst så var det MIK som hade lite fler av de visserligen få chanserna. Men det viktiga var att det enkla försvarsspelet verkade vara på plats igen. Man lyckades i och för sig aldrig få någon press på Växjö men å andra sidan lyckades de inte heller få tryck på Mora. Möjligen var det så att det var ett nöjt MIK som lämnade isen efter den första perioden och ett missnöjt Växjö. För när den andra perioden satte igång hade Växjö höjt nivån ett snäpp. De hade Mora inte gjort. Man hamnade direkt under tryck och även om 0-1-målet var turligt så hade MIK tappat kollen i försvaret.

0-2 kom strax efteråt och efter det målet var det som att Moraspelarna fick panik trots att långt mer än halva matchen återstod. Allt tycktes satsas på ett kort i bytet efter baklängesmålet och man klev upp och skulle desperat ha in en reducering omgående. Det som hände var givetvis att Växjö kunde få tag på pucken och sedan vände mot en övergiven, ensam Moraback. 0-3.

Mora tog timeout och fick aningen bättre ordning på laget men när 0-4 kom strax innan periodpaus, efter att MIK haft chansen i fem-mot-tre i över en minut utan att göra mer än att se väldig stressade och osäkra ut, dog matchen. MIK bytte in Daniel Hansen, som därmed fick debutera, inför den tredje perioden men det gjorde ingen skillnad. Det var inte på målvaktssidan det brast. Det kastades även om en del i formationerna. Bland annat fick Viktor Amnér som inlett som högerforward kliva ned på sin vanliga plats som back och det skakades om lite i kedjorna. Men raset fortsatte i princip ohejdat. Man släppte till mängder av lägen bakåt och Växjö tackade och tog emot. 0-8 är givetvis pinsamma siffror. Tyvärr inte ens orättvisa.

Något extra beröm kan det så klart inte bli fråga om att dela ut efter en sånhär insats. Men med tanke på resultatet så var det ändå rätt ok av Marcus Eriksson, Mattias Ekholm och Martin Johansson att som enda tre spelare i laget inte spela minus.

—

En avslutande parantes: Bedömningen i ishockey är ibland rätt märklig. När Växjös Peter Tsimikalis kastar hanskarna och i ett gruff med Mattias Ekholm och boxar Ekholm upprepade gånger samtidigt som Ekholm är behärskad och kall nog att låta bli att kasta sina handskar och istället bara försöker skydda sitt huvud mot slagen så slutar det med en tvåminutersutvisning för Ekholm och en tvåminutersutvisning för Tsimikalis (Tsimikalis fick till detta en tvåa för en slashing också). Hade Ekholm kastat handskarna och slagits tillbaka hade det garanterat blivit matchstraff för båda och kanske även avstängning. Vilken är signalen man vill skicka ut egentligen? Vill man ha bort slagsmål med kastade handskar hade väl detta varit ett ypperligt tillfälle att ge matchstraff åt Tsimikalis och fria Ekholm helt? Som det känns nu hade Ekholm lika gärna kunnat ge utlopp åt frustration och besvikelse och boxat tillbaka.