”Tålamod!” – Harald Lückner om vad som krävs med ett ungt lag
avMorabloggen har fått en pratstund med Harald Lückner. Precis som intervjun med Johan Sares är även denna uppdelad i två delar. Första delen kommer ikväll, den andra imorgon!
—
Jag skulle beskriva Moras trupp den här säsongen som ung och talangfull, som tränare vad krävs det för att lyckas med en sådan trupp?
Tålamod. De är ju unga och det finns en anledning till det, det har ju med ekonomin att göra naturligtvis. Samtidigt är bara att titta på VM, då var tre av sex backar juniorer. Så det är inget ont, vi har killar som varit med ett tag nu som måste ta vid. Om man ser på forwardssidan så har vi, visst, ett ungt lag, men samtidigt rutinerat manskap, för de flesta har ju varit med en längre tid och provat på både elitserien och varit topp här i allsvenskan. Så det känner vi, att där är vi inte så värst orutinerade utan tvärtom ganska rutinerade på den här nivån.
Hur känns det som tränare, mer inspirerande att arbeta med yngre spelare framför äldre som är lite mer ”färdiga”?
Jag tror en blandning är perfekt. Omväxling. Jag har ju varit på alla nivåer i svensk hockey och haft stjärngäng i Färjestad, tränat juniorlandslaget, tränat juniorlaget i Färjestad, jag har tränat HV, jag har tränat Mora när vi gick upp och jag har tränat Modo som var väldigt rutinerade och tillbaka i Mora nu med ett väldigt ungt och utvecklingsbart lag. Jag tror det ena utesluter inte det andra men just att vara kvar på samma ställe hela tiden kan vara svårt. Det krävs lite nya utmaningar lite nytt motstånd och det kan man inte få för mycket av. Så jag känner det jäkligt inspirerande att jobba med de här killarna.
Att både Greger Artursson och Mattias Ekholm försvann det gjorde ju naturligtvis att det blev luckor i laget och någon ny Greger är ju svårt att få tag på men tror du det finns någon i årets trupp som kanske kan kliva upp på den nivån som Mattias höll förra säsongen?
Jag tror inte det är lätt att göra om Mattias utveckling gick ju fort. Men det finns spelare som absolut kan axla den manteln, det tror jag. Patrik Andersson, som är lika gammal som Mattias, har varit i USA och Kanada ett år, han är absolut mogen att ta den rollen.
Greger Artursson var ju, förutom att han var en väldigt bra spelare, också väldigt bra vid sidan om, han var ju lite av en lagpappa för de yngre. Finns det någon annan av de äldre som axlar den rollen nu?
De börjar växa till sig och någon gång måste man ju stå på egna ben så är det med ens egna barn, de kan inte bo hemma hela livet. Men Marco Tuokko har kommit in det är en som tar ansvar och Håkan Bogg har varit med länge. Niklas Fogström och Zettergren som är född 1982. Fogström har vi som lagkapten och det är för att han påminner om Greger i sitt sätt, han pratar inte allför mycket utan visar hur det går till utanför och på isen. Det är värdefullt.
Det finns ju ganska många som var unga redan tidigare och nu har vuxit ett år, förhoppningsvis är ju de ännu mer redo för större ansvar nu. Är det några speciella i laget som du känner har tagit det klivet av vad man kunnat sett på träningsmatcherna?
Vi har ju tränat väldigt hårt så jag har inte gett några chansen optimalt om jag ska vara riktigt ärlig. Men jag vet av erfarenhet att det tar kanske två år att lära sig att träna och att bli mottaglig för träning. Viktor Amnér, Patrik Eklund om man tar backsidan som exempel har ju varit med ett tag och de måste ju växa ett snäpp och ta ett större ansvar för laget och ge laget resultat. Man kan inte vara lovande hela sin karriär utan man måste blomma ut också. Hilmersson var vår bästa forward i fjol och tittar man på Viksten så har han gjort runt 20 mål bägge säsongerna och jag anser att de är ganska stabila nu så jag förväntar mig att de tar ett kliv till nu.
En som jag trodde på, Johan Persson, att han skulle ta sitt kliv och bli en allsvensk spelare den här säsongen, han försvann till Ore nu. Var det han eget val eller?
Ja, det var det. Men det finns andra som tar den platsen.
Det känns som det finns hård konkurrens om platserna. Det finns många som är sugna på dem. Alla är lovande eller har varit lovande så det är dags för många att ta sista klivet.
Ja, så är det ju. Vi har god konkurrens på platserna i laget. Jag tycker vi har fyra kedjor som är väldigt jämna och vi har även Henrik Olsén vid sidan om som har gjort det jättebra på träningsmatcherna. Så det finns en konkurrenssituation absolut, jag tror det behövs för att få fram det där sista och prestera det lilla extra hela tiden.
Förra säsongen var ni väldigt snabba och spelskickliga men inte så stora, den här säsongen är det lite mer tyngd. Är det en medveten satsning att det är så?
Ja, det stämmer. Vi spelade ju väldigt bra hockey före jul och en bit efter jul men sedan tog bensinen slut och det är ganska naturligt med unga spelare. De håller inte en hög nivå i 52 omgångar utan det är lite upp och ner. Men så ansåg vi också att vi kanske var för många lirare, så på de där mörka kvällarna nere i småland eller uppe i norrland så hade vi inte spelare som kunde gå i bräschen och vända matcher. Vi stod lite med mössan i hand och bad om ursäkt. De är därför såna som Henrik Eriksson och framförallt Marco Tuokko var väldigt intressanta för oss. De är två väldigt fysiska spelare som ska gå in och ta de här kamperna och kanske vända matcher åt oss.