Ikväll börjar det riktiga allvaret – playoff till Kvalserien – och MIK inleder, efter förlusten mot Sundsvall, men minst poäng av alla.

Mora tappade åter en ledning på slutet i matchen mot Sundsvall och det gjorde att man släppte Almtuna förbi sig i tabellen. Det kostade laget en poäng i playoff-serien och känns naturligtvis snöpligt. Det var ett skadedrabbat Mora som ställde upp med två juniorbackar, Tom Nilsson och Johan Eriksson, men förlusten ska inte på något vis skyllas på dem. Båda gjorde det bra. De var inne på varsitt mål framåt och inget bakåt. Med andra ord är det de ordinarie spelarna i laget som får ta på sig förlusten. Mora har haft problem med bottenlagen i serien och det tycks som att man har svårt att föra matcher, man föredrar när man kan koncentrera sig på snabba spelvändningar och kontringar. Förhoppningsvis håller den tendensen, att man har lättare för lag som försöker föra spelet, i sig även i playoff-serien – för där kommer nog den matchbilden att vara vanligare.

Av många framställs Mora som en av favoriterna, kanske till och med den allra största, till att gå viadre till Kvalserien. Det måste givetvis vara smickrande för spelarna men realistiskt sätt så tror jag ändå att MIK gör bäst i att betrakta sig som en outsider. Man inleder tre poäng efter Leksand och två efter Västerås och att de båda är kapabla lag är det ingen tvekan om. Med tanke på det försprång de inleder med skulle jag därmed hålla dessa två lag som favoriter till att gå vidare. Därmed inte sagt att MIK är chanslöst, tvärtom tror jag på en jämn serie där små marginaler kommer att avgöra. En sådan faktor är en bra start. Man såg med smärtsam tydlighet vad en dålig start betydde för Moras säsong. Man fick direkt en oro i laget och de nyförvärv man plockat in och sagt att man trodde på försvann snabbt ur uppställningen. Samma sak med unge Mikael Vikstrand som spåddes en genombrottssäsong. Till sist lyckades man ändå vända på det hela, och det skedde kanske framförallt i och med Patrik Ross intåg i laget. Playoff-serien som MIK nu har framför sig är dock avsevärt mycket kortare och Mora inleder med färre poäng än alla andra lag. Därmed är det otroligt viktigt med en bra start.

Det är ju Leksand som står för motståndet i den första matchen och med tanke på de sista matchernas facit mot dem så kanske det inte är helt fel. Dessutom känns LIF formmässig svagast av alla lagen i playoff. Två stora orosmoment ser jag dock. För det första så har Mora haft en tendens att gärna ta för lätt på uppgiften när man sett sig som favoriter och med en färskt seger mot Leksand i minnet så finns den risken. Viktigt att både spelare och ledare tar tag i det redan innan match så att vi slipper se en förstaperiod där LIF ges en ledning och MIK tvingas jaga.

Det andra orosmomentet är backsidan och skade- och sjukfrånvaron där. Senast saknades Aki Heino, Patrik Andersson och Viktor Amnér. Visserligen gjorde juniorerna som klev in en bra insats mot Sundsvall men Leksand kan i sina bästa stunder prestera ännu bättre än vad Sundsvall gjorde och då kan det bli tuffare. En annan aspekt av detta är att vissa av Moras ordinarie backar, framförallt Heino, Andersson och Simon Löf har haft det tungt på slutet. De två sistnämnda i synnerhet mot skridskoskickliga lag. Med Viktor Amnérs insats som center mot Leksand senast på näthinnan hade det därför känts bra att få in honom i uppställningen istället för just Andersson eller Löf då det finns en hel del Leksandsspelare med bra fart under skridskorna – vilka jag kan tänka mig att en snabb Amnér klarar sig bättre mot. Nu gör skadan på Amnér och sjukdomarna hos Heino och Andersson att man inte har samma handlingsfrihet. Man måste spela med det man har. Blir det ingen förändring på den fronten kommer ett tungt lass få dras av Robin Gartner, Patrik Eklund och Dan Iliakis som måste räkna med att stå för tryggheten i ett backpar var.