Mora vann för andra matchen i rad mot Björklöven och för andra matchen i rad efter en inledning där man hamnade i underläge. Att kunna vända till seger, två matcher i rad, mot en motståndare som vet precis hur man spelar är riktigt starkt. Att man därmed är uppe i åtta raka segrar är än mer imponerande för hur man än vrider och vänder på det är det inte enkelt att vinna åtta matcher i rad i den här serien. Några matcher har varit av karaktären beställningsjobb och det är lätt att man får en plump i en sådan match ibland. Men det har inte MIK fått. Man har varit redo för varje match och gjort precis vad man skulle. Visst, det har inte varit övertygande jämt, och det har inte varit bländande spel jämt. Men det har varit trepoängare. Dessutom har man två segrar mot topplag som AIK och Malmö i sviten. Båda helt rättvisa. Med allt detta i åtanke känns det riktigt välförtjänt att MIK i och med kvällens seger får kliva upp ovanför kvalseriestrecket. Visserligen med en match mer spelad än AIK men ändå. Man är med där uppe. Och man har tagit sig dit upp genom eget hårt jobb.

Inför nästa match splittras dock det vinnande gänget då Mattias Ekholm och Anton Rödin båda två försvinner till JVM. I synnerhet Ekholm känns som ett riktigt tungt avbräck då han alltmer klivit fram och visat att han vill utmana Greger Artursson om titeln som lagets bäste back. Rödin har visat väldigt mycket potential och talang och hade han blivit kvar längre hade han säkerligen kunnat växa ut till en av lagets vassare anfallare. Nu kommer han tyvärr inte tillbaka efter JVM utan återvänder till Brynäs. Vad MIK hittar på för att ersätta dessa två ska bli mycket intressant att se. Dessvärre har klubbens juniorer inte riktigt hållit måttet när de fått chansen, i alla fall inte på anfallssidan. Bland backarna är det väl egentligen Simon Friberg som gjort en helt ok insats den gången han fick chansen men annars har ingen riktigt visat framfötterna.

Kvällens seger mot Björklöven var för övrigt en riktig Moraseger, en lagseger där alla gjorde sitt jobb och ingen föll ur ramen. Extra plus till Martin Johansson (ett mål och en assist samt +2) och Mikael Zettergren (en assist och +2) som tycks trivas riktigt bra tillsammans i kedjan med Mikael Simons. Överhuvudtaget tycks man ha hittat helt rätt med formationerna nu, både på anfalls- och backsidan. Surt att tvingas ändra på det nu på grund av att man har så duktiga unga spelare att de försvinner till JVM och serien fortsätter ändå.

Mora är ikväll på jakt efter sin åttonde raka seger i returmötet med Björklöven på hemmais. Att vinna på beställning är inte helt enkelt oavsett klass på motståndet, att vinna på beställning mot ett lag man besegrade för några dagar sedan är ännu svårare. Nu vet Bjöklöven hur MIK spelar och vad de kan förvänta sig och de kommer säkerligen att gjort sin hemläxa. Allt är därmed upplagt för en ännu tätare och jämnare match än sist då Björklöven i sin desperata jakt efter poäng framförallt prioriterat defensiven.

Mora å sin sida måste lägga fokus på att ladda om och hitta ödmjukheten igen – bara för att man vann sist betyder inte att man enkelt kommer att göra det igen. Det handlar om att fortsätta vara svåra att göra mål på samtidigt som man behåller farten i anfallsspelet så att man kan få tryck på Björklöven. Noggrant och enkelt spel trots att man kanske ser sig som bättre än sina motståndare är det som gäller.

Och skulle det vara så att Björklöven skulle ta ledningen är det bara att vara tålmodiga. Spelar MIK rätt är de ett bättre lag och kommer till sist att nöta ned Björklöven. Om målen kommer direkt eller först i slutperioden spelar ingen roll så länge som det är MIK som skapar chanserna. För då kommer vändningen att komma.

Mora besegrade Björklöven efter en match där hemmalaget Björklöven inledde med att ta ledningen innan MIK kunde vända till 3-1 och avsluta med en tredje period där man mest valde svåra lösningar och blev utvisade. Nu gick allt bra ändå men Harald Lückners time-out elva, tolv minuter in i perioden var viktig. MIK hade visat sig från sin allra sämsta sida dessförinnan och konsekvent valt svåra vägar vilket bara ledde till att man tappade fart, gav bort pucken och hamnade under tryck. Det såg nästan ut som om man var ute efter att öve på att bli pressade. Resultatet blev att Björklöven bjöds in i matchen och man fick också läge att spela fem mot tre en längre stund. Men MIK lyckades trots allt – med en del tur – reda ut situationen och efter Lückners time-out var det bara på tekningen direkt efteråt som Björklöven fick till något läge. Därefter spelade MIK enkelt och säkert, precis som man naturligtvis skulle gjort från början av perioden, och då kom också spelvändningarna tämligen omgående samtidigt som tiden rann ut för Björklöven. I ett sista försök att komma ifatt tog Löven ut målvakten och då kostade Mora på sig att två gånger om missa öppet mål. Först Mikael Simons som sköt på en täckande back och sedan Henrik Eriksson som sköt utanför. Båda från lägen en bit innanför anfallsblå.

Slutresultatet blev således 3-1 och MIK får vara glada för perioden då man vände matchen. Det är framförallt den man bör ta med sig. Men inte att förglömma också faktumet att man åter lyckades vinna en beställningsmatch där tre poäng både krävdes och förväntades. Det är riktigt starkt! Dessutom gör det att MIK i tabellen nu hakar på i den absoluta toppen och ligger och nosar på de tre direktplatserna till Kvalserien.

I Mora var insatsen ganska jämn överlag men Greger Artursson förtjänar lite extra beröm efter stabilt och tryggt spel och till det ett mål, en assist och +2 i matchen. Plus i kanten även till Lars Johansson som var pålitlig i målet när det som bäst behövdes, till kedjan med Alexander Hilmersson, Niklas Fogström och Jens Jakobs som ser ut att fungera bättre och bättre samt till backarna Viktor Amnér och Robin Gartner.

När Mora möter Björklöven imorgon blir det åter utan både Marcus Eriksson och Håkan Bogg. Bådas skador tycks hålla dem borta från spel åtminstone över jul och nyår, i Erikssons fall kanske ännu längre. Än så länge är dock JVM-spelarna Anton Rödin och Mattias Ekholm kvar i laget och det gör att MIK kan ställa upp med samma uppställning som tidigare.

Nyckelordet inför morgondagens match är ödmjukhet och av de uttalanden Harald Lückner gjort så är det tydligt att han är mycket medveten om det vilket givetvis känns mycket bra. Förhoppningsvis har spelarna också tagit till sig detta.

Björklöven är ju ett av seriens krislag där sämre resultat än väntat gjort att man ändrat om en del i laget. Man har dessutom tagit tillbaka Joakim Fagervall som fick sparken förra säsongen och flyttat ned Kari Eloranta till positionen som assisterande tränare. Med ynka 52 gjorda mål är Björklöven näst sämst i serien i den kategorin. Defensivt är man dock lite solidare och man innehar en delad sjätte plats i det avseendet med sina 70 insläppta mål. Detta kan jämföras med Moras 77 insläppta mål, något som visar att det fortfarande är disciplinen, noggrannheten och ödmjukheten i försvarsarbetet MIK behöver fokusera mest på. I powerplay är Mora något vassare än Björklöven medan det omvända, fast med större skillnad mellan lagen, gäller i boxplay.

Tittar man på de individuella insatserna i Björklöven så här långt så är det givetvis få som imponerat. Det största undantaget är målvakten och nyförvärvet Patrick Galbraith som varit säker. Strax över 92% i räddningsprocent och endast dryga 2,2 insläppta mål per match är bra av den 23-årige dansken i ett lag som haft det så tungt som Björklöven. Med andra ord så är risken stor att det blir en tät och jämn match ifall Galbraith är på humör och lyckas spika igen. Av utespelarna är det få som sticker ut positivt men backen Johan Svedberg har varit ganska bra trots allt. 29-åringen som gjort tre elitseriesäsonger i Timrå är inne på sin tredje säsong i Björklöven och är mål-, assist- och poängmässigt bäst av alla backar med fyra mål och åtta assist. Med det är han trea i den interna poängligan endast tre poäng efter ledande Fredrik Öberg. I plusminusstatistiken är han allra bäst och lagets enda spelare som gått plus.

Inför Moras matcher mot AIK och Malmö fanns hoppet om att det skulle kunna bli poäng och kanske till och med någon seger. Nu vann MIK båda mötena, mot AIK i förlängning och mot Malmö under ordinarie tid. Och man gjorde det dessutom på ett imponerande vis: Man förde båda matcherna och båda gångerna var man tillräckligt noggranna i defensiven för att undvika att man bjöd på så många lägen bakåt att man inte klarade av att göra fler mål framåt. Men mot AIK var det nära att gå illa.

På programmet står nu dubbelmöten mot Björklöven och nu gäller det för Mora att ruska av sig allt beröm och alla ryggdunkningar och hitta ödmjukheten och det hårda jobbet igen. För även om Björklöven ligger en bit ned i tabellen är de inte sämre än att de kan sno två trepoängare av MIK om de inte tas på fullaste allvar. Gör man däremot det så kan det istället bli riktigt roligt. Kanske inte i form av storsegrar och bländande spel i två gånger 60 minuter. Men i form av sex nya poäng som verkligen behövs i den oerhört tuffa toppstriden. För även om serien är lång så är det viktigt att inte släppa iväg toppkonkurrenterna poängmässigt. En sådan lucka kan bli jobbigt att hämta igen senare. I synnerhet om man tappar när man möter de på papperet svagare lagen och måste hämta igen försprånget i matcher mot de bättre lagen.

Mora vann efter en riktigt spännande match till sist med 3-2 hemma mot Malmö och hakar därmed på i toppen av Allsvenskan. Det var inte en alltigenom glimrande match av MIK men man gör det absolut viktigaste bra, man ser till av vara riktigt jobbiga att möta. Man ger bort väldigt få klara lägen samtidigt som man stressar och pressar ganska bra. I synnerhet första tio minutrarna av matcher var riktigt bra av Mora. Då fanns pressen där långa stunder och man var riktigt solida bakåt. Tyvärr höll man inte riktigt den nivån hela matchen utan i vissa byten så kom ändå en del misstag och bjudningar. Det var också anledningen till att det var spännande i tre hela perioder. Både 2-0-målet och 3-1-målet kom annars väldigt lägligt och man hade, om man bara kunnat hålla tätt lite längre innan reduceringarna kom, möjlighet att få Malmö stressat och pressat att börja jaga.

Totalt sett måste man ändå säga att Mora gör en bra insats. Man möter trots allt ett av seriens allra bästa lag och man lyckas besegra dem rättvist.

Det är åter fråga om en stabil laginsats från Moras sida men att Mattias Ekholm tycks ha prickat in storformen till kommande JVM är uppenbart. Han var en gigant och tillsammans med Robin Gartner och Alexander Hilmersson Moras bästa spelare. Tur för MIK att Hilmersson inte blev uttagen till JVM han också för med sin fart, teknik och energi är han oerhört nyttig för laget. Landslaget går verkligen miste om något när han blir kvar i Mora. Plus i kanten även till Hilmerssons kedjekamrater Niklas Fogström och Jens Jakobs.

Efter en kort tid att njuta av segern mot AIK senast är det ikväll dags för möte med nästa topplag, Malmö. Förhoppningsvis kan MIK ta med sig det man gjorde bra mot AIK och spela på samma vis mot ikväll. Då är chanserna stora till åtminstone en poäng. Spelar MIK i 60 minuter som man gjorde de sista tio minutrarna av den tredje perioden så blir det tre poäng.

Samtidigt kan man vända på det. Precis som mot AIK kommer det bli kostsamt att ens göra små misstag. Är man inte på tå hela tiden och ödmjuka inför sin motståndare kan det ramla in ett mål bakåt direkt.

Malmö har inför matchen gjort precis lika många mål som Mora, 84 stycken, vilket är delat tredje flest i serien. Man har dessutom varit tätare bakåt än MIK med 68 insläppta mål mot Moras 75. Men inget av lagen är nog riktigt nöjda med de siffrorna totalt sett. Malmös siffra räcker bara till en sjätte plats om man räknar minst antal insläppta mål, Moras till en tredje plats från slutet. I powerplay och boxplay är lagen likvärdiga med aningen övertag för MIK. Att hålla tätt och se till att inte bjuda Malmö på några lägen blir en nyckel ikväll precis som det var mot AIK.

Tittar man på Malmös lag är det, trots det inte helt solida försvaret, två backar som imponerat mest hittills. Omskolade, poängstarke Fredrik Eriksson leder der den interna poängligan med tre mål och hela 23 assist. Till det har han dessutom gått starka +12. Finske Teemu Käse är lite av en motpol, en defensivt stark back som visserligen är mållös och har blygsamma fem assist men samtidigt har spelat +11. 26-årige Eriksson är inne på sin fjärde säsong i MIF och den skulle kunna bli hans allra bästa. Två år äldre Käse som är ny den här säsongen från den danska ligan har varit runt en del i olika lag och ligor. Efter att han lämnade den finska högsta ligan har han provat spel i AHL i två säsonger utan att ta en plats i NHL och en säsong vardera i den tyska andraligan och i Danmark.

I Mora är skadeläget oförändrat och mycket talar för att man därmed fortsätter med samma lag som senast.

Mora vann efter förlängning igår mot AIK efter en otroligt iskall avslutning av Mikael Zettergren i spel tre mot fyra där han först bröt en passning från AIK:s spelfördelande back och sedan skrinnade sig fri och drog Christopher Heino-Lindeberg och sprätte upp pucken i nättaket. I det läget var segern helt rättvis och logisk. För de sista tio minutrarna i den tredje perioden spelade Mora lysande ishockey och det var bara otur och en storspelande Heino-Lindberg som gjorde att avgörandet inte kom redan då.

Men så muntert var det inte hela matchen. Den första perioden var visserligen med en liten marginal Moras då man höll upp spelat väl och vid flera tillfällen lyckades få tryck på AIK. Samtidigt släppte man tyvärr till ett par lägen bakåt och det hade kunnat gå illa. Men 0-0 stod sig perioden ut och på det hela taget var det rättvist. MIK inledde sedan den andra perioden lika bra men när det första misstaget kom ungefär halvvägs in i perioden så satte AIK dit 1-0 direkt. Tungt naturligtvis, men med tanke på hur bra Mora trots allt spelat så långt så kändes det som att om MIK bara fortsatte så skulle en kvittering kunna komma. Istället gjorde man i raskt takt två små missar i de två följande bytena och AIK tog vara på båda två. Det var förstås en kombination av att AIK var skickliga när lägena väl kom och en gnutta medflyt. Oavsett så var det plötsligt 3-0-underläge för MIK och en riktigt jobbig uppförsbacke.

I det läget gjorde MIK precis rätt. Man såg till att först få stopp på raset och ordning på den egna defensiven och sedan började man trumma på framåt på nytt. Hoppet stod till att en reducering skulle kunna komma innan periodpausen och göra match av det hela på nytt. Med knappa fyra minuter kvar av perioden kom det genom Daniel Viksten och hoppet tändes. Att ett mål betyder så mycket syntes dessutom direkt. Mora tryckte på än mer och fick något turligt, men trots allt välförtjänt, in även 2-3 innan perioden var slut. Det var Viktor Amnér som försökte peta in pucken köksvägen och via Heino-Lindbergs ben vallade in pucken. Allt var därmed helt öppet inför den tredje perioden.

MIK inledde den precis lika bra som man avslutat den andra och kvitteringen satt direkt i det första bytet. Men det kunde blivit tvärtom istället. Amnér, som fick pucken efter vunnen tekning, inledde med att passa rakt på en AIK:are och AIK fick en första, ganska hygglig chans, innan Mora fick tag på pucken och Amnér kunde revanschera sig med en uppåkning rakt in i slottet som slutade med att Alexander Hilmersson kunde peta in 3-3. Därefter var det mycket Mora men också en del AIK-spelvändningar vilket gjorde att man slets mellan hopp och förtvivlan. Sista tio minutrarna var det dock bara Mora. Man fortsatte att trycka på men nu var man också med hemåt när AIK fick pucken och vände. Det kan ha varit en av Moras bästa tio minutrar för säsongen. Man visade hur otroligt svårfångade man är när man håller farten uppe samtidigt som man är noggranna i försvarsarbetet och inte ger motståndarna några gratislägen. Kan MIK spela så i 60 minuter får alla lag i serien slita för att kunna få tre poäng.

Åter var Moras seger en riktig lagseger. Efter de tre snabbt insläppta målen som höll på att förstöra kvällen så höjde alla nivån igen och bidrog till att vända matchen. Några extra plus ändå till Daniel Hansen som bytte av Lars Johansson i mål efter 0-3-målet och var riktigt duktig. Plus i kanten även till Alexander Hilmersson, Tony Lagerström, Greger Artursson, Viktor Amnér och Niklas Fogström.

Nye Henrik Eriksson spelade tillsammans med Johan Persson och Victor Enmalm i fjärdekedjan och gjorde en helt ok debut. Han jobbade bra både framåt och bakåt och hade ett hyfsat läge där han fick iväg två skott utan att få in pucken. Att han blev poänglös spelar ingen roll alls, det var viktigare att defensiven och jobbet såg bra ut och det gjorde det. Han var heller inte inne på något mål bakåt.

Ikväll är Mora på besök i Stockholm för att möta tabelltrean AIK. Tre poäng skiljer lagen åt i tabellen vilket gör det hela till en riktig sexpoängsmatch. Att AIK kanske är det lag som är mest likt Mora på tränarsidan med en rutinerad coach som har disciplin och hårt jobb som nyckelord gör det hela än intressantare. Det kommer knappast att bli något målkalas men det kommer istället antagligen bli tätt, jämnt och mycket spännande. Det kommer att vara två lag som vill minimera sina egna misstag och som kommer att försöka undvika att bli pressade genom att snabbt lägga ut pucken ur egen zon. Men helt lika är inte lagen. MIK är snabbare men samtidigt lättare.

När lagen möttes senast var det riktigt jämnt i två perioder innan MIK bjöd på matchens första egentliga misstag och släppte till en spelvändning som AIK tog ledningen på. 2-0 kom efter att domaren olyckligt missat en tripping på Mattias Ekholm vilket friställde AIK:s Richard Gynge. Därefter blev det en helt annan typ av match då Mora tvingades jaga. Mycket talar för att små, små misstag åter kommer att bli avgörande. Förhoppningsvis är det AIK som stressas att göra dem den här gången.

AIK har släppt in näst minst mål av alla lag i serien, 54 stycken, vilket kan jämföras med Moras 72 insläppta. Framåt är dock lagen jämförbara, AIK har gjort 76 mål och Mora 80. AIK är dessutom starkare i både powerplay och boxplay än MIK. På målvaktssidan har man en riktigt stark sista utpost i Christopher Heino-Lindberg som i vissa matcher kan vara helt omutlig. Bland utespelarna så finns det många som håller god klass men de två som imponerat allra mest är tveklöst anfallaren Tobias Eriksson och backen Jonas Liwing. 22-årige Eriksson som gör sin fjärde raka säsong i AIK är inte någon poängmaskin utan det som personifierar lag som AIK och Mora – en hårt jobbande, laglojal och disciplinerad spelare. Poängmässigt ser han ut att gå mot samma nivå som förra säsongens 20 poäng men det som imponerar är att han på 23 matcher endast varit inne på ett enda mål bakåt och samtidigt hela tolv framåt. När Eriksson är på isen blir det med andra ord oerhört svårt att få mål på AIK. 26-årige Liwing, som testat elitseriespel med Djurgården, är motsatsen – en poängstark back. Fem mål och åtta assist har det blivit på 23 matcher samtidigt som han har goda +10 i plusminusstatistiken.

Huruvida Djurgårdslånet Henrik Eriksson kommer att debutera eller inte är oklart men eftersom det tycks vara upp till DIF om sådant blir fallet så känns det mycket troligt att det blir så – han är ju utlånad för att få istid så varför de inte skulle vilja att han ska få spela redan ikväll kan jag inte se.

I och med att skadeläget försämrades i Mora då Markus Eriksson skadades mot Örebro senast och Anton Rödin kommer att lämna MIK för att spela junior-VM senare i december så har Mora helt logiskt förstärkt på anfallssidan med ytterligare en spelare. Det är 19-årige Henrik Eriksson som lånas in från Djurgården fram till den 31/1 2010. Eriksson har på 23 matcher där han fått i snitt ca sju minuters istid per match gjort tre assist och spelat +2. Det senare är han faktiskt delat sjätte bäste forward med i DIF och det imponerar. Huddingefostrade Eriksson som förra säsongen spelade 47 elitseriematcher och då gjorde tre mål och fem assist känns som ett högklassigt lån.

Eriksson kan eventuellt (förhoppningsvis!) debutera redan imorgon mot AIK.