Har varit i storstan ett par dagar.

Hektiskt givetvis. Hann med Sollentuna-besök, Djurgården-Häcken, Globen, Boulespel, Champions League-fest med rosa gänget i nån lokal som skulle kunna vara ett skyddsrum i ja, typ Kalmar.

Som vanligt slutade festen på Söder, på Kvarnen.

Min debut på Kvarnen – från början Bajenfansens ölhak – skedde i april 2001. Jag jobbade för konkurrenten och hade precis sett en förskräcklig allsvensk premiär mellan Hammarby och Sundsvall (haha, kom ihåg att jag nollade både Cain Dotson/Andreas Yngvesson på topp i Giffarna). Bajen vann med 1-0 och givetvis var det en smålänning som avgjorde… När jag satt på redaktionen bad jag cheferna om jag inte kunde ta hjälten Andreas Bild till nån Bajen-fest. Cheferna sa att det var en 80-talsgrej, log snett men skickade i alla fall i väg mig och en fotograf.

Andreas Bild nappade på idén och vi hämtade upp honom och hans småländska vän. Vart vi skulle? Jag hade ingen större koll, men vi hamnade givetvis på Kvarnen.

Det tog ungefär två sekunder innan den fullsatta lokalen expoloderade när de såg att Bild klev in. Han bars runt inne på Kvarnen likt en rockartist som hoppat rakt ned i sin galna publik.

Stämningen var sjukt bra och Andreas Bilds namn ekade i väggarna. Bild själv njöt så klart av situationen. Och sa nästan ett klassiskt citat:

– Tänk att en bredsida kan göra en hel stadsdel så glad.

Några månader senare vann Bajen SM-guld. Andreas Bilds bredsida visade onekligen vägen.

…

Om jag såg några kändisar?

Jo, Robert Laul, hejade jag på från avstånd på redaktionen men han hejade inte tillbaka. Pinsamt. Fan. Jag har ju aldrig hälsat på honom innan. Han kan ju för fan inte veta vem jag är. Ja, ja, jag får ta mod och presentera mig bättre nästa gång. Julfesten är bara sex månader bort. Märklig värld vi lever i, vi skickar sms, mejl, pratar i mobilen, och gör texter ihop där vi delar bylines. Utan att aldrig ha träffats.

Kristina Lugn. Gick förbi oss när vi spelade boule. Ja, hon är lika lugn som hon ser ut.

Nanne Bergstrand. Satt i planet när jag skulle hem. Nu mer upprätt än i CL-studion (vilka sjuka stolar de har. TV-chefen tillika Kalmariten, en gång löftesrik tränare i IFK Berga, Tommy Bark borde väl kunna åka till Ikea inför nästa säsong? Nästan så man känner för att sponsra och skicka upp IKEA-family-kortet.).

Björn Åfors. Satt jag bredvid på planet upp. Kalmartravets förre vd och Kalmar FF:s styrelseman sedan sex år skulle till Umeå. Nej, han skulle inte övertala Steve Galloway för att göra comeback som stand in för David Elm.

Mattias J. Larsson. Jag var väl tvungen att dricka ett halvt flak öl (nåja, fyra cider var det nog) innan det kom. Fan vilket bra blogginlägg om ”Poppen”.