Vad tusan.

Två dagar kvar till Sverige-Danmark, allsvenskan har verkligen hunnit lägga sig och jag är rätt övertygad om att det blir blågul seger på Råsunda på lördag.

Vad är då bättre än att titta i backspegeln, plusbedöma de sydsvenska lagen och trycka in en kort kommentar?

Nä, ingenting.

Jag radar upp dem och räknar ner dem.

SYDTOPPEN (helt efter förutsättningar och prestation – poäng är i denna ranking inte helt avgörande)

 

1.Trelleborgs FF.

Tom Prahl må framstå butter, men är rätt kul. Dessutom har han förvaltat och byggt ut Conny Karlssons lag på ett fenomenalt sätt. Bygget är så stabilt att man inte på något sätt kommer att klappa igenom fast att Rasmus Bengtsson säljs. Fakhro är en fullt kapabel allsvensk mittback, en frisk Thommie Persson fungerar och truppens bredd imponerar. Dessutom är man näst bäst på hemmaplan – 5 vinster och en oavgjord på sex matcher. Starkt. Mycket starkt.

 

2. Helsingborgs IF

HIF har haft tur och gjort riktigt bedrövliga insatser. Men man har häng. Lite för lite verkar ha förändrats sedan i fjol, laget är bäst i allsvenskan när man spelar som bäst och får saker och ting att fungera, men högst mediokra när man darrar och det gör man ganska lätt. Nu är Olafur Skulason på väg att bli frisk, den största tillgång man riskerar att förlora är Tamboura men han har inte varit riktigt lika bra som i fjol. Några nyförvärv lär det inte bli efter som plånboken är tom som Rambergsvallen. Men topp 4, absolut.

 

3. Kalmar FF.

Nanne Bergstrand sa till mig på träningslägret i Spanien i februari. ”Är vi bara med när serien tar uppehåll så får de se upp där framme.” Nu är man 9 p bakom Göteborg och 6 bakom Elfsborg. När IFK säljer av är det svårt att veta var de står men att ta in 6 p på Elfsborg blir tufft, men långt ifrån omöjligt. Säljs Ras Elm i sommar lär KFF få nöja sig med 4-7. Med Elm kan man klättra ännu högre.

 

4. Halmstads BK.

Oj, vad Jannes mannar har böljat. Men det är förståeligt. Laget är ungt och talangfullt. När allt fungerar tar man tre raka (HIF och KFF borta samt DIF hemma) och när det inte gör det torskar man mot BP och Gefle på Örjan. 4 vinster, 4 oavgjorda, 4 kryss, en underhållande Görlitz, massor av laborerande med laget och Zvirre och Tommy som mittbackar. HBK är HBK och det är helt okej på nåt sätt.

 

5. Malmö FF.

OK. Spelmässigt är Malmö topp 3. I hela allsvenskan. Men med en invärvad brasse skjutgalnare än Billy the Kid och två tränare som snöat in i ett spelsystem man inte kan göra mål med är resultatet, kanske inte katastrofalt, men kalkonartat. Dessutom: när man mot Gais äntligen gjorde mål bjöd man för första gången på MFF anno 2008. Dixons mangling av en Daniel Andersson med kontroll på bollen som gav göteborgarna 2–2, höll Kouakouklass. Nyförvärvet Daniel Larsson är ruskigt snabb, för snabb för sin bollkontroll, och MFF måste hitta ett spelsätt där man får b å d e Harbuzi och Figueiredo att fungera. Om nu Harbuzi är kvar när allsvenskan startar om igen.

 

Vad tycker ni?

Fire away, idiotförklara eller bara förklara era åsikter!

/Mattias