Så där ja.

Kalmar FF manövrerade ut Malmö FF i andra halvlek och ska jag vara helt ärlig förstod jag inte riktigt hemmalagets snack om att de ”spelade stundtals riktigt bra”.

Det där böljande anfallsspelet med massor av chanser och massor av sumpar var som bortblåst och de två riktigt heta chanser man faktiskt hade kom på bjudningar från Kalmar. Vid 1–0 var Lennartsson för passiv, Stefan Larsson (van vid att vara ytterback) låg för långt till vänster och Figueiredo bjöds på en dunderyta som han utnyttjade väl.

Och när Molins på tilläggstid fick chansen att kvittera var det efter ett misstag av Joachim Lantz som KFF-aren själv reparerade genom att rädda på mållinjen.

Kalmar däremot trummade igång det offensiva kombinationsspelet efter paus och segern var rättvis. Glöm inte att både Mendes och Sobralense träffade virket.

Kalmar kommer att klättra vidare uppåt i tabellen. I alla fall så länge Rasmus Elm är kvar. Vilket å andra sidan inte begöver vara en enda match till.

Malmö då?

Nu spelar laget inte ens bra längre. Roland Nilssons petning av Molins (som gjorde sin bästa insats i år mot England i U21-EM) gjorde att de nu finns ytterligare en onödig irritation i truppen. Dessutom fortsätter Nilsson att envisas med att spela med en ensam anfallare, fast att truppen saknar den spelartypen – och uddlösheten framåt består. Figueiredos avslut vid målet var bra, i övrigt visade brassen inte mycket som kan få MFF-fansen att hoppas.

Tyckarn är helt rätt ute HÄR. Om inte Roland Nilsson byter spelsätt måste Malmös styrelse byta tränare.

När Roland Nilsson tog över  Malmö säsongen 2008 sa en styrelseledamot i MFF till mig med ett stort och hoppfullt leende: ”Det blir inte sämre än med Åkeby i alla fall.”

Nu ligger Malmö tia i allsvenskan blott två poäng från kvalplats. Så dåligt var det aldrig med Åkeby.

/Mattias