I hockeyns elitserie äger flera lag sin egen arena.

Fotbollen ligger efter – inte någon klubb äger sin egen hemmaplan. Många betalar dessutom svindyr hyra (som till exempel Hammarby…) samtidigt som de knappt får in något för försäljningen av öl, godis, mat kring arenan. Tänk, tänk om Bajen hade sålt sin egen öl på sin egen arena. Då hade knappast laget hållt mittenlagsstatus i Superettan…

I går blev det helt klart att Kalmar FF som första svenska klubb kommer att äga sin egen arena. Föreningen tar 30 miljoner kronor från sitt egna kapital och lånar resten (230 miljoner) så att de själva kan styra och ställa som de vill över arenan.

Bra eller anus?

Bra, givetvis. Det finns mängder med fördelar att äga sin egen arena och det här ser jag som en garant för att vi får se allsvensk fotboll i Kalmar under lång tid framöver. En arena vinner man inga matcher med – men man får betydligt bättre förutsättningar än konkurrenterna.

Det här ska Kalmarborna tacka främst två män för: Ronny Nilsson, fd ordförande och mannen som under flera år själv räddade föreningen från konkurs, samt kommunalrådet Johan Persson (S). Utan den duon – framför allt Ronny – så hade det inte blivit någon arena. Tror jag.

Kom ihåg att Ronny har slagits för det här projektet sedan i december 2005.

Kalmar FF är alltså först ut med att äga sin egen arena. Fler kommer att följa efter.

Snabba arenafakta:

Publikkapacitet: 11 800.

Kostnad: 250 miljoner.

Byggbolag: NCC.

Loger: 11. Kan bli sex till i nästa steg.

Underlag: Naturgräs.

Klar: 15 mars 2011.

…

Jävligt sent: Men Tobias Carlsson-gate var pinsamt.

Klart som fan han platsar i en allsvensk 20-mannatrupp.

Nu blev han avtackad, nästintill förnedrad innan han plötsligt bjöds in med armbågarna av Nanne Bergstrand och fick ytterligare ett ettårskontrakt.

Behandlingen av Carlsson har skapat badwill för Kalmar FF. Man beter sig helt enkelt inte hur som helst med trotjänare. Sponsorer, fans och fotbollsälskare har reagerat och KFF bör lära sig att de arbetar med människor och inte med robortar.

Men Bergstrand ska ha cred för en sak: Han erkände sitt misstag till slut. Det trodde jag aldrig skulle ske. Själv ville jag ha in Carlsson i startelvan redan inför Örgrytematchen borta. Det av en enda anledning: att KFF då saknade fysisk, saknade karaktärsspelare som kunde ”mörda” för att göra mål. Men startelvan förbyttes till en plats på läktaren och jag fattade absolut ingenting.

Nanne insåg dock samma sak. Tre månader senare.