MFF:s sportorganisation ett genidrag – eller inte?
avVad tycker ni?
Min analys HÄR.
Vad tycker ni?
Är Roland Andersson en framtidsman?
Och vilken framtid har Roland Nilsson?
Och vad har MFF att vara kaxiga för?
/Mattias
Vad tycker ni?
Min analys HÄR.
Vad tycker ni?
Är Roland Andersson en framtidsman?
Och vilken framtid har Roland Nilsson?
Och vad har MFF att vara kaxiga för?
/Mattias
Intressant senaste twist i Sydsvenskan angående Patrik Andersson-soppan i dag. Mejlet från MFF:s vd Pelle Svensson till Patrik Andersson bevisar iofs ännu en gång att Sydsvenskans nyhet att Patrik Andersson var klar som sportchef och skulle ta över jobbet inom ett par månader var felaktig, men det är en annan detalj jag fastnar för.
Nämligen den här passagen i mejlet från Svensson till Andersson:
”Jag har svarat (bland annat till Sportbladet) att Patrik delvis är engagerad i MFF med egen fond samt delaktig i supporterdialogen och att det vore konstigt om inte PA kommer att vara delaktigt i MFF i framtiden med hans kunnande och hans MFF-hjärta.”
Mejlet är skickat 3 november 2008 16:50.
Några timmar tidigare den dagen träffade jag Pelle Svensson på hans kontor. Jag skrev ut intervjun, Pelle ville läsa den innan publikation, det fick han och han godkände den med reservationen att jag gärna fick putsa bort en eller annan av de svordomar han använt för att understryka sitt budskap vid vårt samtal. Det gjorde jag.
I intervjun – och det här är alltså under samma timmar som Svensson skickar mejlet till Patrik Andersson – säger Svensson ordagrant (något han själv läst och okejat innan publicering):
– Det finns inga planer på att Patrik ska jobba hos oss nästa säsong. Självklart, med den enorma kunskap han har och det MFF-hjärta han har, så är det vår förhoppning att Patrik på sikt ska kunna ingå i organisationen, men i dagsläget finns inget som talar för att det blir av till nästa säsong.
Under samma timmar som Svensson erbjuder Andersson ett jobb säger Malmö FF:s vd alltså att ingenting i dagsläget talar för att PA ska jobba i MFF kommande år. Eftersom det här händer samma dag så är orden ”i dagsläget” odiskutabla.
Så vem ljög den nytillsatte vd:n för?
Som journalist är jag rätt luttrad och inser att folk ljuger för mig då och då. Det tar jag utan tvekan, det tillhör tyvärr spelet, och att under sin första tid i klubben blåljuga på det sättet som Svensson gjorde är nästan imponerande i all sin dumdristighet.
Om Pelle Svensson ljög för Patrik Andersson kan man diskutera. Det är däremot solklart att Svensson undanhöll stora delar av sanningen. Det Svensson skriver till PA att han sagt till mig stämmer, fast jag tog av utrymmesskäl inte med det i intervjun. Däremot utelämnar Svensson informationen om att han sagt att det inte finns några planer för Patrik Andersson i organisationen. Även om Svensson ljög för mig lär Patrik ha blivit rätt förvånad när han läste tidningen följande dag.
Dem som Svensson först och främst ljög för var Malmö FF:s supportrar. En vd kan inte ljuga i officiella uttalanden. Hasse Borg har jobbat för Malmö FF i tio år. Vi har haft hårda duster, men en sak har alltid varit solklart och har gjort att han kunnat leva vidare i branschen: Borg har sagt inga kommentarer när han inte velat informera och han har sagt sanningen när han väl sagt något. Under 10 år.
För Pelle Svensson tog det inte ens månader innan han – av någon hittills oförklarlig anledning – började ljuga.
Det finns ytterligare en intressant aspekt i det här. Jag rotade i två månader för att få fram sanningen om Patrik Andersson skulle få jobb i MFF 2009. Beskedet från klubben styrelse var solklart – inte i någon betydande position, möjligtvis i en infasningsroll men även det var högst oklart. Känns som någon/några i klubben inte var helt överens där.
Så var landar Malmö FF i allt det är?
Med fler missnöjda supportrar som riskerar vända sig mot klubbledningen och som delas i två läger. (för och mot Andersson respektive Svensson).
Med en vd vars ord inte inte behöver vara värda speciellt mycket.
Med att ytterligare en av klubbens stora som vänder MFF ryggen.
Jag säger inget om huruvida beslutet att anställa eller inte anställa Patrik Andersson var rätt eller fel. Däremot är det sätt som Malmö FF hanterat situationen högst diskutabelt.
Eller vad säger ni?
Gör gärna era röster hörda här nedan.
Klistrar in Svenssons mejl och länken till min intervju med honom från samma dag.
/Mattias
Mejlet från dagens Sydsvenskan
Sydsvenskan har en intervju med Patrik Andersson i dag. HÄR.
Den handlar kort om att MFF och Patrik Andersson diskuterat en eventuell anställning av PA i klubben.
För mer än ett år sedan skrev Sydsvenskan att det var klart att PA skulle ta över som sportchef.
I dag säger Patrik att allting vände efter att Sydsvenskan publicerat den intervjun.
Jag är aningen förbryllad.
Månaderna innan Sydsvenskans första artikel med ”avslöjandet” att Patrik var klar som sportchef fick jag massor med tips om att det skulle vara klart. Speciell en källa var ytterst påstridig.
Jag jobbade i veckor på det här.
Ingenting pekade på att någonting var klart. Ingen tvekan om att parterna pratade med varandra, men lika otvetydigt var beskedet inifrån Malmö FF att man inte visste exakt var Patrik skulle passa in.
Ett kort tag tidigare under hösten diskuterades Patrik som ersättare till Sören Åkeby – men eftersom MFF av princip inte sparkar tränare, Åkeby inte vill sluta på eget initiativ och laget började vinna så rann allt ut i sanden.
I mitten av december 2008 hade jag stött pannan blodig i alla möjliga källor och officiella kanaler och alla sa samma sak: Patrik Andersson kommer inte att vara sportchef i Malmö FF 2008. Klubbens vd Pelle Svensson – som var tämligen ny på sitt jobb och hade satt hela sin karriär på spel genom att ljuga – sa rakt ut: Patrik Andersson är inte aktuell för nån position i organisationen 2009. Bengt Madsen hoppades någon gång i framtiden hitta en tjänst till Patrik Andersson i MFF, ”men jag har svårt att se att det blir under 2009.”
Två veckor senare skrev Sydsvenskan nyheten att Patrik Andersson under början av 2009 skulle bli sportchef. I det läget blir man som journalist minst sagt förbannad.
Först trodde jag att jag missat nåt. Så jag vände alla stenar igen. Samma resultat (och nu snackar vi folk som vet vad som händer i MFF); ingen PA i MFF 2009.
Då börjar cheferna ringa: ”varför har vi inte det här?” Mitt svar ”för att absolut ingenting tyder på att det är sant” möttes väl inte med jublande entusiasm.
Så vad f-n hände? Jag tror inte Sydsvenskan hittar på. Jag är helt säker på att de trodde att de hade rätt.
När jag så här i efterhand nu luskar lite i historien igen så är det bara en teori jag fått höra som faktiskt låter rimlig.
Att parterna – MFF och Patrik Andersson – missförstått varandra.
Att Patrik tyckts sig ha tydliggjort att han ville bli sportchef eller tränare. Medan MFF tyckte det var tydligt att det handlade om en infasning i organisationen.
Att Patrik i det läget blir irriterad när budet är rätt långt ifrån den styrande positionen som sportchef är förståelig.
Det är samtidigt uppenbart att MFF inte ansåg att PA var mogen jobbet som sportchef på egen hand. Då kan man inte ge honom jobbet.
Så vem som är förlorare i den här soppan?
Det kan ju inte vara MFF för att de inte gav jobbet till nån de inte tyckte var mogen för det.
Det kan knappast var Patrik Andersson för han har ju inte ett jobb han inte vill ha. Dessutom är han avgudad av fansen.
Så kanske är förlorarna just fansen som fått genomlida ännu en märklig ”affär” i klubben de älskar – och ännu en resultatmässigt usel säsong.
/Mattias
Janne Andersson avgår.
Jag är inte ett dugg förvånad.
Han sa det aldrig rakt ut men redan innan sommaruppehållet hintade Janne till mig att han ångrade att han förlängt kontraktet med HBK.
Orsakerna är jag inte säker på.
Men som jag förstått det från annat håll var Janne less på hur klubben sålde spelare utan att återinvestera pengarna i truppen. Och framför allt var Janne trött på hur Halmstad kommun såg på HBK. Kommunen såg/ser klubben som en kostnad och inte en tillgång. Örjans vall moderniserades inte och en ny arena låg i sträckbänk.
Efter sex år som huvudtränare har Janne Andersson insett att han aldrig kommer att komma längre i HBK än SM-silvret 2004 (frågar ni honom om det säger han att guldet varit klart om inte Rosenberg skadat foten mot IFK i sista matchen).
Jag tror fortfarande på Janne Andersson som fotbollsledare. Han har helhetsegenskaper för att mäkta med större klubbar än HBK. Hade han avslöjat sitt avhopp tidigare hade HIF säkert varit intresserat och jag är övertygad om att Andersson hade varit en bra manager för Malmö FF. Senast MFF plockade en ledare från HBK ledde Tom Prahl laget till SM-guld. Men Mighty MFF anser sig nog vara för stora för Janne Andersson. Jag vet inte.
Vad jag däremot vet är att Oliver Cabreras telefon antagligen redan har ringt. Cabrera och Andersson har kommit bra överens genom åren och lär bli den som sätter Andersson i en ny klubb.
Vilken?
Det luktar Hammarby eller Danmark/Norge.
Öis känns för litet och Malmö FF tror ju av någon anledning på Roland Nilsson.
/Mattias
Gabriel till Turkiet (Manisaspor) och det börjar bli rätt många allsvenska spelare som skeppas till det mystiska landet mellan världsdelarna.
Fick ett par mejl om vilken klass den turkiska ligan och Manisaspor egentligen håller.
Låt mig säga så här: topplagen kan hävda sig ute i Europa, ibland även i Champions Leagues gruppspel.
Manisaspor? De har nu Gabriel och Jimmy Dixon som mittbackar så det är ju inte direkt ett allsvenskt topplag vi snackar om. Ska vi säga 5 till 9 nånstans om laget spelat i allsvenskan?
/Mattias
Den här bloggen finns väl egentligen inte längre men jag kan inte undanhålla er lite svensk fotbollshumor när jag ramlar över den.
2006 drog Svenska Fotbollförbundet upp riktlinjerna för hur svenska klubblag ska bli konkurrensdugliga i Europa igen.
De här var vad man hoppades kunna uppnå:
Elitprojekten 2007-2010
Ett kunskaps- och kompetenslyft för svensk fotboll
Mål:
* Att minst ett lag kvalificerar sig till kvartsfinal i Champions League eller UEFA-cupen – senast år 2010.
* Att gå till Women`s Cup final varje år.
Detta ska ske genom…
– utveckling av elitföreningarna
– kompetensutveckling av våra elittränare
– en tydlig utbildning av unga spelare i våra elitföreningar
– en förbättrad tränarutbildning för morgondagens elittränare
– att fler talanger utbildas med högre kvalitet
Organisation
Projektledare
Herrelitprojektet – Göran Aral och Thomas Lyth (t o m 2007-12-31)
Claes Eriksson (fr o m 2008-01-01)
Damelitprojektet – Anna-Lena Kjellman
12 riksinstruktörer anställs
– tio placeras regionalt
– två centralt
48 spelarutbildare placeras i distrikten, en för flickor och en för pojkar
Kostnad
60 miljoner kronor
—
Ni (utanför Solna) som tror AIK tar sig in i Champions League upp med en hand? Till kvartsfinal?
Kalmar, IFK G eller Elfsborg till kvartsfinal i Europa League? Någon? Magnus Haglund?
Nähä.
—
Och 60 miljoner. På fyra år. Herre gud, det räcker ju inte ens till resorna till bortamatcherna för ett lag som tar sig till kvartsfinal i Champions League.
—
Lägg ner.
Börja med att skära ner allsvenskan till 10 lag, lira 36 omgångar (2 dubbelmöten) och låt spetsen få matcher i högre tempo och mot bättre motstånd. Det är ett måste för att vi ens ska kunna börja konkurrera i Europa. Vi kan inte ha lag som ena veckan åker till Söderstadion för att möta Sveriges 16:e lag och nästa vecka till Lo Stadio Olimpico för att få stryk av Lazio.
Säsongen 2003/2004 gick den schweiziska ligan från tolv till tio lag.
Har ni tid över kan ni ju jämföra hur det gått för svenska och schweiziska lag i Europa, före och efter 2004.
Sedan kan ni skicka resultatet till Lars-Åke.
/Mattias
Målorgie på Fredriksskans. Åt båda hållen.
Det är inte direkt det som får det att vattnas i munnen på Nanne Bergstrand.
Tre poäng och fjärde Europaäventyret på fem år för KFF, däremot. Det ska Nanne vara grymt stolt över. Det finns fortfarande lite bitar att bygga det där laget av.
—
Malmö FF?
Till och med när laget gör fyra mål lyckas Roland Nilsson med konststycket att leverera nya bevis för att Malmö bör se sig om efter en ny ledarlösning. I teorin kan jag förstå att man vid 4–3 på bortaplan i en rock n roll-match, gör 4-5–1 av 4–4–2.
Men i Malmö FF? Säsongen 2009? När alla kramper släppte då laget började spela 4–4–2? När Edward Ofere och Daniel Larsson gjort 20 mål ihop som anfallare?
Då tar Nilsson ut Molins, drar ner Daniel Larsson och stoppar in Wilton Figueiredo som offensiv mittfältare.
Resultatet: Förlust 4–5 sedan Figueiredo inte ens var intresserad av att möta en passning från Daniel Andersson på övertid, kontring och mål i nacken.
—
Daniel Andersson förresten. Bröt och vann boll innan Malmös 1–1 och 1–2. Spelade fram till 1–3 och 3–4.
/Mattias
Fotbollen är så mångfacetterad, att det är omöjligt att inte älska den.
Malmös största lokaltidning skriver i dag om att sökandet efter en ny sportchef i MFF kan komma att ta tid. Det har man jäkligt rätt i då klubbens ambition är att hitta en manager och inte en sportchef.
Det finns mycket intressant med managerrollen och jag tror att det är rätt väg att gå.
Vi tar de två mest intressanta aspekterna nu, så återkommer vi i ärendet så småningom.
1. Managern kommer att ha ansvar för rekrytering, lagbygge, laguttagning och coaching. Däremot kommer den dagliga instruerande träningen att mestadels utföras av assisterande tränare medan managern då mest observerar. Detta är intressant eftersom Roland Nilsson – som jag förstått det – inte är speciellt aktuell som manager.
Det betyder i sin tur att MFF:s nya organisation gör att Nilsson får ta ett steg ner i hierarkin. Finner han sig i det? Knappast. Chansen är att han istället säger upp sig. Och.
Ouups.
Malmö FF – som blir sämst åtta bäst femma i årets allsvenska – blir av med Nilsson utan att behöva sparka honom.
Lite imponerande faktiskt.
2. Managern ska ha breda kontakter och internationell erfarenhet. I Göteborg sitter Åge Hareide, 56, och är för dyr för så väl Öis som Helsingborgs IF. Det ryktas om 300 000 i månaden plus bonusar. Hariede finns på listan över managers som är aktuella för MFF.
Om han är rätt man? Med tanke på utbudet och prisbilden ser jag få kandidater. Dessutom har Hareide en ödmjukhet, ett slipat vokabulär och en världsvana som MFF skulle må v ä l d i g t bra av att få in på ledarposition.
/Mattias
Plats: Utrymmet som HIF vid allsvenska matcher kallar ”mixed zone”.
Vem: Jag, Dencker på HD, George på City, TT och lite annat folk av olika slag.
Vad: Henrik Larssons ord efter beslutet att sluta.
Hur: Det är här det verkligen blir intressant. För ända sedan Mr Larsson kom hem har pressen på Olympia fått det allt struligare att jobba kring laget. Larssons ankomst införde den mixade zonen, snacken direkt efter träningen försvann, ibland blev det inga snack överhuvudtaget. Allt det där behövdes liksom inte. Henrik Larsson var (är) en världsspelare och kring sådana finns andra rutiner. Jag förstår det.
Men utan Larsson är HIF i ett helt nytt läge. Till nästa säsong har laget i dagsläget: 1. Ingen tränare. 2. Ingen superstjärna. 3. Inte så jävla mycket pengar.
Så när bordet med kaffe och mackor fått åka hiss från restaurangen tre våningar upp bara för oss journalister upplevde jag mitt första fall av gruppchock. Sedan insåg vi så klart vad det handlar om.
HIF har mycket jobb framför sig för att hålla kvar intresset för klubben på de nivåer det varit sedan sommaren 2006. Mackor och kaffe är en början (journalister är ett svältfött släkte) men det är på planen det stora jobbet återstår.
Jag tror det kan komma att ta tid för HIF att bli en guldkandidat igen.
—
En annan märkvärdig detalj var den oerhört uppsluppna stämningen bland reportrarna där i den mixade zonen. Redan innan kaffet kom in avfyrades skämt som kulstprutesalvor, inte en mun var rak och humören höll på att lyfta taket.
Henrik Larsson påverkar oss på många sätt. De här reaktionerna var helt nya.
/Mattias
Inget oväntat besked från Henrik Larsson, 38.
Han förtjänar att dra sig tillbaka och på heltid njuta ett tag av familjeliv och de frodiga golfbanorna runt Helsingborg.
Det kommer inte att gå någon nöd på Larsson. Redan för två år sedan skämtade hustru Magdalena i pressrummet på Olympia när det var snack om att Henrik skulle sluta och hon fick frågan om att det var kul för henne som fick se honom lite oftare.
Magdalena svarade med ett leende: ”Jag kommer att få se honom mindre. Han kommer att vara på golfbanan varenda dag.”
Läget är värre för Helsingborgs IF.
Utan Larsson, utan pengar, och för tillfället utan tränare inför nästa säsong.
Vad många glömmer är att HIF fortfarande har åtminstone underkroppen kvar i det ekonomiska stålbad man satte sig i efter storsatsningen i Champions League i början av millenniet.
Det finns inga stora kosing att förstärka laget med.
Vad vi vet är att Larsson och Landgren försvinner. Fler är på väg bort, antingen för att HIF vill bli av med dem eller för att de vill lämna.
I dagsläget finns ingenting som pekar på att HIF ska vara en guldkandidat 2010.
Men det ligger i framtiden.
Nu är det 091020.
Och Henrik Edward Larsson 710920 lägger skorna på hyllan.
Jag kommer inte att sakna mötena med honom vid sidlinjer och mixade zoner.
Däremot minns jag med välbehag det han uträttat på fotbollsplaner världen över.
Tack för det, Henrik.
Och lycka till med ditt nya liv.
/Mattias