Blygt, nästan skyggt kom han gående.

Han tog de nio trappstegen från spelargången upp till planen. Sedan började han vandra längs mittlinjen, genom de två raderna av spelare där svunna stjärnor som Schwarz, Möller, Erlandsson och Kristensson stod.
De applåderade.

Publiken på läktarna vrålade och själv såg mannen – som har två veckor kvar till pensionsåldern – mest förvånad ut. Som om han inte visste vem han själv var. Som om han inte förstått vad de 29 år då han inte var intresserad av att sätta sin fot på Malmö Stadion gjort med myten om honom.

Han gick fram till mittpunkten och stod där alldeles ensam i det finaste Malmö FF någonsin haft. För allra sista gången i en himmelsblå tröja, med nummer 10 på ryggen.

Försiktigt, förvånat. Ja, så där tafatt som bara en äldre människa kan agera i en modern miljö, lyfte han båda armarna i en tacksamhetsgest mot publiken, och det såg ut som att han gjorde det för att han annars inte visste vad han skulle göra där inne i mittcirkeln.

Han vände sig om åt fyra väderstreck och tittade förbryllat upp mot väggarna av människor.

Daniel Andersson – som gjort sex år i Serie A och 69 landskamper för Sverige – trevade sig fram mot mannen vid mittpunkten, skakade närmast blyg hans hand och klappade hans axel, som om Daniel rent fysiskt ville känna om mannen finns på riktigt.

Han önskade Daniel kort lycka till, för han har aldrig varit en man av ord, speciellt inte stora.

Så kom sången.

Den spred sig från mun till mun, från norra läktaren, till den östra, vidare till den västra och ända bort till södra där bortafansen delade plats med familjeläktaren.

”En Bosse Larsson. Det finns bara en Bosse Larsson…”

Det var en sådan där hyllning som vi i Sverige är så oerhört dåliga på. En hyllning då det stannas upp och saker och ting sorteras i ordning och reda.

Bosse Larsson är en man från arbetarklassen som än i dag jobbar med att hyra ut arbetsmaskiner. Han kommer från ett Malmö där stämpelklockor, Kockums och strumpfabriken regerade.

I dag är Malmö något helt annat. Inte nödvändigtvis sämre, snarare tvärtom. Men det är på människor som Bosse Larsson stadens identitet vilar.

/Mattias

När jag såg laguppställningen trodde jag att Daniel Mendes skulle få ta över rollen som Ingelsten lämnade efter sig.
Men så blev inte fallet.
Mendes var ingenstans och skapade inte en enda målchans.
Framåt skapade endast Abiola Dauda och Rasmus Elm (så länge han var med) chanser.
Nej, det här är ett helt annat Kalmar än det lag som tog guld 2008.
Det offensiva spelet ser inte alls bra ut och jag tror att Nanne Bergstrand inte direkt är nöjd med sina brasserekryteringar så här långt.
Oj, vad spetsspelare som Cesar Santin och Ari saknades i går. För att inte tala om Patrik Ingelsten och inte minst Viktor Elm…
Noll poäng på torsdag i Borås och söndagens match mot HBK blir en tidig ödesmatch för de regerande mästarna.
Ett mål på straff på 180 minuter.
Nu börjar snacket; och jag var först?
…
En stad. En arena. En dåre.
KFF-fansen protesterade med en stor banderoll.
Gissa mot vad.
AIK-fansen höll med, skanderade:
”Skitarena, skitsupportrar!”.
…
Jag trodde Martin Mutumba var en klassisk 08-hysterisnackis.
Men det var fel. Han ÄR bra.
…

///
Ulrik.

Jodå.
KFF ser ut att spela 4-5-1.
Det med Dauda som ensam spets och med Daniel Mendes i en ”Ingelstenroll” som pilsnabb högermittfältare.
Jag tror det är helt rätt roll för Mendes.
Sedan får vi se Sobralense till vänster.
Som offensiv mittfältare är åter Rasmus Elm.
Det här är en mycket intressant och stark elva och när Lindberg nu är tillbaka som mittback tror jag på tre poäng mot AIK som saknar Özkan.

Var fan var han?
Jo, Bosse Larsson var så klart här. På Swedbank.
Presenterad som den störste MFF:aren genom alla tider (hej då Zlatan) vandrade han in till ett dån som fick Köpenhamn där på andra sidan bron att stanna.
Mäktigare än så kunde det inte göras.
Och nä. Efter att Bosse Larsson inte satte sin fot på Malmö Stadion under arenan sista 28 år kunde Zlatan aldrig ha kunnat konkurrera.
/Mattias

Andreas Nilsson med över 300 landskamper, född 1910 – samma år som Malmö FF var den första att hålla i matchbollen som nu vandrar mellan en rad MFF-profiler genom åren. Kjell Hjertsson, Alex Nilsson, Janne Möller, Patrik ”Bjärred” Andersson, Stefan Schwarz, Niklas Skoog, Anders Andersson, Tore Cervin, Ingemar Erlandsson, Roy Andersson och tilll slut mannen med flest A-lagsmatcher i Malmö FF:s historia Krister Kristensson.
När Andreas Nilsson höll bollen var inte ens Marcus Allbäcks öga torrt.
Men vän av ordning undrar så klart (att Zlatan inte kommer är självklart, hans förhållande med Malmö FF är inte av den typen) var f-n är Bosse Larsson?
/Mattias

Olof Persson dammar av guldsången ”Var ska vi sova i natt”.
Några rader framför mig sitter Tom Prahl med fru.
Det är mycket nostalgi i Malmö FF.
Kommer Swedbank Stadion med framtiden?
/Mattias

Snyggt mål av HIF när Jönsson stötte in 0–1 på nya Gamla Ullevi.
Tommy Lycén hade käkat dunderhonung till lunch och dundrade urvackert in 1–1. Två mål på två matcher av Lycén på den nya arenan. Han verkar trivas.
 
Däremot ser det på tv-bilderna ut som att nyhetens behag lade sig synnerligen snabbt i Götet. Inte ens halvsatt på den sida som syns i tv. Får väl se vad publiksiffran säger, men det faktum att Göteborg är Sveriges fotbollshuvudstad endast på planen ser ut att hålla i sig.
/Mattias

I skymundan av att Swedbank Stadion ska ta svensk klubbfotboll in i en ny tid ska Helsingborg åka till Sveriges näst nyaste arena och möta Gais och framåt natten ska Kalmar ta emot AIK på fornlämningen i östra Småland.

Larsson/Jönsson jagar säsongens första mål mot ett lag som lär vara i himlen efter 5–1 i premiären. Bra chans för HIF där.

Expressen avslöjar att Kalmar ska spela 4-4-2. I Aftonbladet säger Nanne Bergstrand att KFF ”i alla fall inte ska spela 4-4-2”. Någon far alltså med osanning…

Ska bli lite intressant att i pausen på Swedbank Stadion messa Sandebäck på fornlämningen och höra hur Bergstrand mönstrar sin elva.
/Mattias

Kalmar FF:s exporter glänser i Europa.
En snabb summering:

1) Ari.
Hoppade in AZ segermatch borta mot NAC Breda i 62:a minuten. Sju minuter senare gjorde AZ matchens enda mål. Nu är Ari och AZ bara en enda poäng från ligatiteln. Aris målsnitt i ligan är en av de allra bästa.
Aris statistik: Matcher: 17. Mål: 10.

2) Viktor Elm.
Heerenveen är inne i en svacka och vann med ett nödrop med 1–0 hemma mot jumbon Volendam. Viktor satte matchens enda mål i den 52:a minuten. Tryckte in bollen med en enkel vänster bredsida.
Heerenveen går därmed mot ett CL-play off.
Viktors statistik: Matcher: 11. Mål: 4. Cupen: Matcher: 2. Mål: 3.

3) Patrik Ingelsten
Kom skadad till Heerenveen, men har nu spelat till sig en ordinarie tröja. Skapade inga direkta giftiga chanser mot Volendam och blev utbytt i 66:e minuten. Därefter tog gästerna över spelet helt.
Patriks statistik: Matcher: 9. Mål: 1. Cupen: Matcher: 2. Mål: 1.

4) Cesar Santin
Hyllas som SAS-ligans absolut bästa nyförvärv i den här säsongen. Svarade själv för 1–0 målet när FC Köpenhamn bara slog jumbon Sönderjyske med 2-1 på bortaplan. FCK leder ligan på målskillnad före ständige rivalen Bröndby. Men FCK har en match mindre spelad. Precis som Ari så går Cesar därmed mot en serieseger i sin nya klubb.
Cesars statistik: Matcher: 21. Mål: 8. Uefacupen. Matcher: 5. Mål: 3.

Se här Viktors mål mot Volendam: