O–4 för Professor Anderssons pojkar på Borås Arena igår.
HBK hade ett enda avslut på mål – en nick från Michael Görlitz, en tysk som knappt räcker över reklamskyltarna på Örjan men som är grymt kvick i fossingarna.
Vad resultatet säger om HBK?
Nja. Inte speciellt mycket.

HBK är ett lag liknande det vi sett de senaste åren. I sina bästa stunder kan man slå vem som helst (tänk Sporting Lissabon), i sina sämsta torska på Grimsta med ett par, tre bollar och man landar nånstans mellan elva och sjua i tabellen.
Vad resultatet på Borås Arena däremot bekräftar är det jag såg i Marbella för ett par veckor sedan.

Inom loppet av 10 dagar följde jag Kalmar, Elfsborg och Malmö FF matcha och träna på samma planer. Kalmar såg helt okej ut, ungefär som i Supercupmatchen i går (passar samtidigt på att hissa årets floppvarning för IFK – ett så ungt lag får för eller senare svackor och IFK har presterat i två år, alltså dags för svacka och med flopp menar jag att man inte är den guldfavorit man utmålats som), Malmö såg lite mer mediokert ut än i fjol medan Elfsborg uppstyrd av Anders Svensson och offensivt briljerat av Martin Ericsson stundtals såg mästerligt ut.

Faktum är att Elfsborg såg så bra ut att jag i Sportmagsinet påstod att de skulle vinna allsvenskan med fem poäng om laget klarade sig undan svårare skador.
Jag håller fast vid det.
I alla fall ett tag till.
/Mattias

MALMÖ. 1–1 för Malmö FF mot Mjällby på Strandvallen i onsdags och som ett ”experiment” spelade MFF 4–2–3–1.
I mitten av förra veckan stod assisterande tränaren Hans Gren på en gräsmatta i Marbella och sa på min raka fråga om inte MFF:s spelarmaterial var mer lämpat för just 4–2–3–1: ”Vårt spelsystem är 4–1–3–2. Det är det vi spelar. Sedan hade vi redan i fjol 4–2–3–1 som alternativ men det är inget vi kommer att prioritera.”

Med nyinköpte serben Miljan Mutavdzic på plats (defensiv mittfältare), Daniel Andersson som håller landlagsklass som defensiv mittfältare och Labinot Harbuzi som i sina bästa stunder är en av allsvenskans bästa offensiva mittfältare har MFF en trio som gjuten för 4–2–3–1.

Men det som allra mest talar för spelsystemet är att man då bara behöver ställa upp med en renodlad anfallare. Det är bra. För Daniel Larsson med sin snabbhet kan lika gärna utgå från en kant och eftersom Agon Mehmeti dras med en ljumskskada är anfallsalternativet enbart Edward Ofere.
Däremot vimlar det av mittfältare i truppen och fyrbackslinjen kommer Nilsson/Gren aldrig att experimentera med.

Efter 1–1 mot Mjällby sa Nilsson att 4–2–3–1 inte fungerat speciellt bra. Hur det sett ut när laget spelat 4–1–3–2 sade han ingenting om.
Nästa lördag genrepar MFF på Malmö Stadion mot Team Kosovo. Då lär det bli 4–1–3–2 igen fast att jag är övertygad om att laget på sikt säsongen 2009 tjänat på att spela 4–2–3–1.
/Mattias.

Supercupens final väntar.
Precis som ifjol möter Kalmar FF IFK Göteborg i den här ”träningscupmatchen”.
Men KFF kommer med ett nästan helt nytt mittfält om man jämför med förra årets upplaga.
Så här såg det ut på Ullevi i fjol, från höger:
Patrik Ingelsten (Heerenveen)
Rasmus Elm (sjuk)
Henrik Rydström (lär spela här även om tio år)
Viktor Elm (Heerenveen)
Cesar Santin (FC Köpenhamn),

Dessutom saknar KFF skadade mittfältarna Lasse Johansson och Erik Israelsson.
Snackar vi mittfältskris?
Nja. Inte direkt; Rydström är ju trots allt kvar.
Dessutom ska det bli hyperintressant att se David Elm krypa ned i banan och ta över Viktor Elms roll.
Men visst ser det trots allt lite tunt ut och jag har precis lagt några tior på IFK Göteborg till 2,85 i odds… Hur som helst tror jag inte det här blir någon målfest under lördagseftermiddagen.
///
Ulrik, på plats med långkalsonger i morgon.