Österrikaren Markus Peintner har utan tvivel VM:s tjusigaste slutspelsskägg.
Det är det enda han har på huvudet som ni kan se här:

Problemet är bara att han aldrig kommer att få raka av sig skägget så länge det handlar om VM-spel. Efter 1-7 i premiären mot Sverige är Österrike ännu längre från slutspel än de var då turneringen började.
Och inte ens då var de nära.
(Mats Wennerholm, Bern)

BERN. De görs skillnad på pressfolket här på hockey-VM.
I ackrediteringen ingår gratis spårvagns- och tågresor i omgivningarna.
Men det är klasskillnad i Sportbladets egen trupp.
Titta här:

Jenny Modin, tidningens excellenta tv-kvinna får hålla till i andraklass-kupéerna under VM. Detsamma gäller tv-sportens Marie Lehmann för övrigt.
Rutinerade gubbar som jag själv får sitta i första klass.

Det känns ju lite märkligt måste jag säga.
Som protest har jag själv bestämt mig för att åka i andra klass resten av VM.
Som en ren sympatiåtgärd.
(Mats Wennerholm, Bern)

Hittade den här gamla bilden från VM i Tjeckien 2004.
För fem år sedan.
En enda spelare från det laget är anmäld till VM här i Bern.
Det är mannen längst ut till vänster på första raden – målvakten Stefan Liv.
Så enormt stor är omsättningen i VM-lagen numera.
Nu kan visserligen Mathias Tjärnqvist komma med också, men han är inte anmäld än och är en av dem som riskerar att ryka då NHL-proffsen landar.
Men Mathias frilla från 2004 är värd ett eget kapitel.
Ni ser honom trea från vänster i övre raden, mellan ”Pebben” och Johan Davidsson

VM-laget 2004. Foto: Mats Wennerholm
Det var ett hyfsat VM-lag måste jag säga och både Peter Forsberg och Nicklas Lidsdtröm anslöt senare till semifinalen.
Men det blev stryk i finalen mot Kanada i Prag – där Rob Niedermayer delade ut den berömda tacklingen i ryggen på Foppa.
(Mats Wennerholm, Bern)

BERN. Kristian Huselius är den där typen av spelare som jag trodde skulle bli hur bra som helst.
Men aldrig blev det.
Per-Erik Eklund är en annan.
De var kungar i elitserien innan de åkte över till NHL och där har båda haft långa och framgångsrika karriärer.
Men utan att ta det där sista steget.
Per-Erik hamnade i en märklig roll i Philadelphia innan han återvände till Sverige och ”Husse” har vandrat runt i flera klubbar, utan att riktigt slå igenom mer än i enstaka matcher.
En gudabenådad talang, men sällan bäst när det gäller.
I slutspelet hade 1+1 på fyra matcher och minus fyra i plus/minus.
Sådana siffror skapar inga slutspelshjältar.
Nu kommer han till VM i Bern och avslutar sin långa karantän från Tre Kronor.
Det gillar jag.
Och jag gillar att Bengt-Åke vågar plocka ut så många udda spelartyper den här gången.
Jag trodde aldrig att han skulle ta ut både Linus Omark och Kristian Huselius i en VM-trupp, två spelare som gör vad de vill med en puck men kanske inte alltid som tränaren säger.
Men det är skönt att Bengt-Åke vågat dra av sig långkalsongerna och vågar spela högt.
Efter två raka fjärdeplatser har han inget att förlora och jag tänker inte gnälla om Tre Kronor åker ut i en kvartsfinal mot Tjeckien eller Finland.
Sådana är premisserna och tillgången på spelare gör att det inte går att ställa högre krav.
Det är i OS i Vancouver nästa år som det inte finns några ursäkter.
(Mats Wennerholm, Bern)