Första hockey-programmet Before Ice ligger nu ute på sajten. Varje dag som Sverige spelar kommer vi att göra ett litet mini-magasin där vi snackar upp matcher och levererar det senaste. Från rinkside här i PostFinance arena i VM-staden Bern. En hockeyexpert från Sportbladet. Och en från Viasat som sänder hockey-VM. Först ut Tomas Ros och Håkan Södergren. Missa inte när herrarna Södergren/Ros
dammar på varandra i studion. Dom tycker inte alltid lika, helt klart.

***
Annars. Debutant i såna här sammanhang. Och det ska bli förbannat kul. Hockey-fest i två och en halv vecka. För det är verkligen fest. Staden badar av fans. Matcherna duggar tätt. Det är vår i luften. Och snart svensk VM-premiär. Mot Österrike. Och ska vi dra till med…. 4-1 till Sverige. Säkert i underkant men vi säger väl så

***
Vi levererar väl bästa VM-minnet också. Sverige-Kanada, hemma-VM Globen 1989. Fantastisk match som slutade 6-5 till Sverige. Johan Strömwall avgjorde i slutet av tredje. Kommer inte ihåg detaljerna. Jag var 10 år. Men jag minns nagelbitaren. Spänningen. Och som alltid vid klassiska idrottshändelser. Vart jag var. Och med vilka. Känslomässigt, min bästa hockeyfight. VM-kvartsfinalen i Finland 2003 – mot Finland – är ju en annan holmgång som vi gärna kommer ihåg. Och som för många säkert är den mest klassiska hockeyrysaren i modern tid. Då Sverige vände under läge 1-5 till seger 6-5.

Nu mat. Snart match!

Jenny Modin (Bern)

Letterna har dominerat varje VM som jag varit på.
Det vill säga på läktaren.
När reporter Emil Karlsson kom gående bland de lettiska fansen vill de posera på bild med unge herr Karlsson. Sedan ville letten ha 2 CHF för bilden. Det sa Aftonbladet Nein Danke till.

(Tomas Ros, Bern)

Hittade den här gamla bilden från VM i Tjeckien 2004.
För fem år sedan.
En enda spelare från det laget är anmäld till VM här i Bern.
Det är mannen längst ut till vänster på första raden – målvakten Stefan Liv.
Så enormt stor är omsättningen i VM-lagen numera.
Nu kan visserligen Mathias Tjärnqvist komma med också, men han är inte anmäld än och är en av dem som riskerar att ryka då NHL-proffsen landar.
Men Mathias frilla från 2004 är värd ett eget kapitel.
Ni ser honom trea från vänster i övre raden, mellan ”Pebben” och Johan Davidsson

VM-laget 2004. Foto: Mats Wennerholm
Det var ett hyfsat VM-lag måste jag säga och både Peter Forsberg och Nicklas Lidsdtröm anslöt senare till semifinalen.
Men det blev stryk i finalen mot Kanada i Prag – där Rob Niedermayer delade ut den berömda tacklingen i ryggen på Foppa.
(Mats Wennerholm, Bern)

Så här spelar Tre Kronor mot Österrike:

Målvakt:

Johan Holmqvist

Backar:

Magnus Johansson, Tobias Enström
Kenny Jönsson, Johan Åkerman
Nicklas Grossman, Dick Tärnström

Forwards:

Loui Eriksson, Tony Mårtensson, Mattias Weinhandl
Linus Omark, Johan Harju, Martin Thörnberg
Niklas Persson, Rickard Wallin  Joel Lundqvist,
Johan Andersson, Marcus Nilson

Inte anmälda till VM, ännu: Kristian Huselius, Patrik Berglund (spelar om han är fräsch i kroppen), Oscar Hedman, Carl Gunnarsson, Mathias Tjärnqvist, Christian Berglund.

– Tomas

Dags för VM-premiär mot Österrike. Men min gamle favorit Dieter Kalt är skadad och finns inte med, vilket är synd.

Jag har en skön anekdot från mars 2004, då Kalt lirade i Färjestad, Bengt-Åke Gustafsson var tränare i klubben och jag själv jobbade på Värmlands Folkblad.
De två föregående säsongerna i FBK hade Kalt svarat för 85 poäng (49+36) och vid flera tillfällen fått rubriken ”Het, hetare, Kalt”, men nu hade det bara blivit två baljor på 50 matcher och jag kände att det var dags att fronta honom med den brutalt avslöjande statistiken.
– Jag får inte spela i power play och det är ju där jag brukar producera, förklarade Kalt.
Men Bengans replik var hård, blytung:
– Dieter har spelat jäkligt mycket i power play. Och tänker man på att han bara har gjort två mål på en hel säsong har han spelat alldeles för mycket…

VF:s rubrik dagen efter var inte så snäll den heller: ”Kallt, kallare Kalt”.
Kalts svar i nästa match? Han gjorde mål – och vägrade prata med mig efteråt.
Men nån dag senare var saken utredd och glömd och därefter var det inga problem.
Respekt!

*********

Bern är kanonmysigt, spelarhotellet verkar grymt, vädret är behagligt – men tillvaron kan inte vara kul för spelarna som hänger och dinglar i utkanten av laget.
Det var som kollega Ros sa:
– Tänk dig själv. Plötsligt ringer chefen och säger åt dig att ta första planet hem för nu kommer Simon Bank…

********

”Husse” till VM. Kul med lirare!
Jag har själv mött Huselius i innebandy och hade han valt den sporten hade han garanterat varit landslagsman där också.

– Emil

BERN. Kristian Huselius är den där typen av spelare som jag trodde skulle bli hur bra som helst.
Men aldrig blev det.
Per-Erik Eklund är en annan.
De var kungar i elitserien innan de åkte över till NHL och där har båda haft långa och framgångsrika karriärer.
Men utan att ta det där sista steget.
Per-Erik hamnade i en märklig roll i Philadelphia innan han återvände till Sverige och ”Husse” har vandrat runt i flera klubbar, utan att riktigt slå igenom mer än i enstaka matcher.
En gudabenådad talang, men sällan bäst när det gäller.
I slutspelet hade 1+1 på fyra matcher och minus fyra i plus/minus.
Sådana siffror skapar inga slutspelshjältar.
Nu kommer han till VM i Bern och avslutar sin långa karantän från Tre Kronor.
Det gillar jag.
Och jag gillar att Bengt-Åke vågar plocka ut så många udda spelartyper den här gången.
Jag trodde aldrig att han skulle ta ut både Linus Omark och Kristian Huselius i en VM-trupp, två spelare som gör vad de vill med en puck men kanske inte alltid som tränaren säger.
Men det är skönt att Bengt-Åke vågat dra av sig långkalsongerna och vågar spela högt.
Efter två raka fjärdeplatser har han inget att förlora och jag tänker inte gnälla om Tre Kronor åker ut i en kvartsfinal mot Tjeckien eller Finland.
Sådana är premisserna och tillgången på spelare gör att det inte går att ställa högre krav.
Det är i OS i Vancouver nästa år som det inte finns några ursäkter.
(Mats Wennerholm, Bern)

Träningsrinken ligger i samma arena som VM-rinken. Men takhöjden ovan den lilla träningsrinken är väldigt låg. Det går absolut inte att lobba ut pucken ur egen zon.

I den stora VM-arenan är det mysigt och fint värre. Men matchklockan kommer att räkna från 20.00 till 0, den nordamerikanska modellen. Det stör mig i alla fall, trots att jag är van med matchklockan på Hovet, som gjort så i 30 års tid.

VM-bucklan, i alla fall en gigantisk kopia av den ska upp i taket, antar jag, någonstans i Post Finance Arena.

(Tomas Ros, Bern)

Då är man på plats i Bern. Rivstart direkt.
Landade i Zürich sent i går kväll, tog tåget till Bern, checkade in på hotellet, kom i säng vid två och gick upp tidigt i morse för att se Tre Kronors träning klockan 9.45.
Efter intervju med Bengt-Åke Gustafsson bar det iväg till spelarhotellet där jag skulle ro i land en läsarchatt med VM-debutanterna Nicklas Grossman och Loui Eriksson.
12.30-13.00 var det bestämt, men den sistnämnde dök upp fem i ett – trots att jag hade påmint honom bara en timme tidigare.
– Jag är inte förvånad, sa Grossman, lagkamrat med Loui i Dallas, och log.
Det var med andra ord lätt att räkna ut att det här inte var första gången som Loui är tankspridd.
Loui såg lite skamsen ut när han kom, men satt kvar till 13.20, så läsarna fick 50 minuter Grossman och 25 minuter Eriksson och det kan man verkligen inte klaga över.

***********

Mötte Marcus Nilson på spelarhotellet med något som kan liknas vid en mustasch.
Nilson, Dick Tärnström och Niklas Persson har sparat musche för Mustaschkampen – Cancerfondens kampanj mot prostatacancer.
Så det är onekligen för en god sak.
Persson ser dock ut som att han inte har rakat sig sedan slutspelet.
Men det glömde jag fråga honom om.

************

Österrikes förbundskapten Lars ”Osten” Bergström – till vardags sportchef i Luleå – var och spionerade på Tre Kronors träning.
Den artikeln ska jag skriva nu.

– Emil