Nu har vi nästan en hel livstid innan det är ny Allsvensk match igen och det känns riktigt surt att vänta. Den där jädrans Häckenmatchen spökar långt inne i min skalle.
”Tänk om vi hade gjort så istället, tänk om vi hade satt den chansen, tänk om jag hade gjort så istället bla bla bla bla”.
Jag blir näst intill galen när jag tänker på det men men men men livet går vidare…!

Efter detta EM-kval-uppehåll så är vi inne på sista versen, sista kapitlet i sagan så det gäller för oss att borra ner huvudet i konstgräset och träna på så hårt och tufft vi kan fram tills i mitten utav nästa vecka sen så lyfter vi på huvudet igen och blickar fram i mot Gamla Ullevi. Vi fick reda på igår att det blir några tuffa dagar fram tills  helgen då vi har fått ledigt men med reservation för en egenträning någon dag under helgen. 
Vi fick också redan på det att vi kommer att ha ett såkallat Yoyo-test på Torsdag, där vi ska testa vår löpkapasitet och se vart vi står inför dom sista matcherna och inför vinterpausen.

Nu är det stolthet, hjärta och passion som vi ska visa fram tills den allra sista omgången som vi har den 7 November. Det är så jävla roligt att vi för en gång skull har något att kriga om (på riktigt) inför slutspurten. Det har alltid annars varit krig om topp 7 eller topp 6 eller något liknande och det är det inte krig om iår, det är en Europaplats vi slåss om och det är riktigt riktigt roligt och starkt utav oss att vi är med ända in i kaklet.