Idag är Julia bättre från febern. Snoret rinner fortfarande. Men, så får det ju vara ibland.

Imorse när jag kom upp så hade hon vart uppe med pappa en stund. När hon såg mig lyste det bus i ögonen, o så gav hon ifrån sig ett sånt där illtjut som sade ”kom och busa med mig”
Jag behövde inte fråga sambon hur hon mått på morgonen. Det berättade Julia för mig alldels själv ;0)

Jag har funderat på en sak. Är det bara jag som behöver 8 timmars sömn för att känna mig ordentligt utvilad?
Varje kväll klockan 21.00 är det kväll/natt för mig. Jag får nästan skuldkänslor om jag är uppe längre. För jag vet ju hur trött jag kommer att vara om jag inte går och lägger mig.
Jag behöver bara lägga huvudet på kudden, o så sover jag.
Så var jag även straxt efter händelsen.
SOVA har alltid vart otroligt viktigt för mig, och aldrig några problem.
Men, som sagt, är det bara jag som har det så? Jag vet ju vänner som bara sover 3-4 timmar per natt, och ser jättepigga ut. O DESSUTOM orkar de städa, diska, tvätta, laga mat. jag känner mig lite avundsjuk på dom.

Finns det något knep som jag inte vet om?