Nu kommer det ett svar på en fråga som jag lovade.

Jag har smugit in mina svar direkt i texten. Det är det fetstilta som är mina ord.

 

——————————————

Bästa Emma!
Fick en bunt MAMA-tidningar av min syster och i novembertidningen var det ett fint repotage om dig. Som alltid när jag läser om dig och allt du gått igenom så kommer nya frågor. En del har du redan besvarat här på bloggen och jag är så TACKSAM att du verkligen tar dig tid och gör det. Det har hjälpt mig att få svar på många, många funderingar kring händelsen, för jag är en sån där känslomänniska som verkligen känner empati för andra människor och gärna vill ”hjälpa till”. Repotaget i MAMA väckte dessa frågor hos mig:
Du såg ju någon utanför fönstret den där kvällen då du stod och lagade mat.
Tidningen har tyvärr skrivit fel. Det var när jag stod och kopplade Sagas dropp som jag skymtade någon utanför det frostade glaset. Men, Jag blev inte nyfiken. Utan var fullt upptagen med att göra färdigt det jag höll på med. Jag tänkte att om det är någon som vill mig något så ringer de väll på.
Nu i efterhand så har det ju bevisats att tyskan inte var i stan vid den tidpunkten än. Hennes tåg anlände inte förrän efter det klockslaget.
Du trodde det var sambon. Men var inte nyfikenheten större så du ville se VEM det var? Jag tycker det känns otäckt att hon har stått där ute och kollat in på dig. Hon har säkert gått runt huset och tittat in i alla rum och kollat var barnen var också. Syntes det spår i snön av henne? Var din ytterdörr låst?
Ytterddörren var låst ibland, och ibland inte. Vi hade försökt införa en rutin att alltid låsa pga att vi hade en katt som annars hoppade upp på handtaget tills dörren gick upp, och sedan gick han ut. Men, det kan lika gärna vart så att dörren var olåst.
Minns du vad du lagade för mat den kvällen och hann ni äta?
Vi åt köttbullar och potatis den kvällen. Vi hann äta och göra mycket annat efter maten också innan tyskan kom.
Och sen när du öppnade dörren:
Minns du om hon skyddade sitt ansikte; hade mössa, luva, halsduk på sig?
Hon skyddade inte sitt ansikte. Jag kände igen henne.
Vet polisen om hon hade handskar på sig (annars borde väl hon lämnat något fingeravtryck?)
Ingen vet om hon använde handskar
Tycker ändå det är konstigt att dem inte har hittat något endaste litet DNA i huset. Hon som hade så långt hår borde ju ha tappat något hårstrå tycker man…
Efter att tyskan var där, så var det en hel massa sjukvårdspersonal och poliser där. Så om det fanns någon DNA bevisning så har den lätt kunna förstörts pga livräddande åtgärder.
Jag har några frågor till om huset där allt hände:
Hur länge hade ni bott i huset innan händelsen inträffade?
Vi hade bott där från sista helgen i januari 2008 till 17 mars 2008.
Hur stort var det? Hade barnen varsitt rum?
Husen var 138kvm och hade 5 rum och kök.
På ovanvåningen fanns det tre rum. Där hade vi alla sovrum. Barnen hade var sitt rum bredvid varandra.
Jag försökte lägga upp bilder på rummen här på bloggen. Det gick inge bra. Så jag åter kommer med det.
På bilderna man sett på huset var det varsitt fönster om sidan av ytterdörren och ett fönster ovanför. Var det i ett av dessa fönster du såg henne svepa förbi?
Det var i det vänstra fönstret, som är frostat som jag skymtade någon utanför.
I tidningen MAMA är det en bild på dig utanför huset, men panelen på huset verkar vara borta på en del ställen. Varför?
Byggnadsfirman renoverade upp alla fasader på gatan, så det var därför huset såg ut som det gjorde då.
Idag är det fint ommålat
Har du hälsat på familjen som bor där idag?
Nej, jag har inte hälsat på familjen som bor där idag. Men, jag har hört att det är en jättetrevlig familj, och jag har besökt grannen vid ett par tillfällen.
Och hur känns det för dem att bo där?
Eftersom jag inte träffat dem så vet jag inte. Men, jag tycker att det är bra att de vågade flytta in. Jag är glad att huset lever igen.
Tack ännu en gång att du svarar på frågorna, så härligt att läsa att du VILL ha frågor att besvara. Hoppas du säger till den dagen då du inte vill svara mer. Tänker på dig och önskar Er en härligt God Jul med er nya lilla familjemedlem samt många vackra minnen av Max och Saga.