Nu har jag kommit hem från föreläsningen jag hade idag.

Idag var jag på tingsrätten i stockholm.
Det var mycket intressant, och som alltid givande att möta mina medmänniskor där ute.
Jag vill gärna att min publik ska vara aktiv i föreläsningen och komma med frågor och be mig utveckla om det är något som är oklart.
En av frågorna idag rörde vad jag kände ang den här minnesexperten som sade att jag omöjligt kan minnas det jag vart med om.
Lyssnaren frågade vad jag kände om det, och om det inte var frustrerande att någon sade så om mina minnen.

JO, självklart var det frustrerande. Jag skulle nog säga näst intill kränkande.
För faktum är ju, att jag ibland önskar att det var så som han sade. Att jag inte skulle minnas något ifrån kvällen.
Då skulle jag kanske våga öppna dörren idag för okända människor och då kanske inte mina nära skulle känns sig tvingande att ringa mig innan de kommer på besök.
Men, nu är det ju så att jag minns kvällen, och jag måste leva med dessa minnen resten av mitt liv.
Sen kan minnesexperten säga vad han vill….