jag har funderta över en sak.

Det är med att vara målsägande. Då har du utsatts för att brott (så var det för mig iaf). O du ingår i en utredning kring brottet och allt som har med det att göra.
I mitt fall, så innebar det att polisen vände ut och in på både mig, min familj, och mina vänner. Allt som hände hamnade i förundersökningen, och denna är offentlig.

Inte nog med att jag utsatts för ett brott och på sånt sätt kränkts. Det bara fortsätter.
Jag har inget emot alls att polisen gjort allt som de gjort, och undersökt allt de undersökt. jag är glad att de var så noggranna och hellre gjorde för mycket än för lite.
Men, nu när jag sitter och tittar tillbaka. Så blir jag så ledsen över att vissa saker var tvunget att bli offentligt.
Det jag menar är tex obduktionsbilderna- mina mail och andra brev- telefonnr osv.

jag är en öppen person, och har inget att dölja. Men, jag tänker på framtida offer som inte är som jag. Som har ett stort behov av det privata. De har inte ork under tiden förundersökningen pågår att reflektera över detta. Men har fullt upp med att bearbeta det som hänt. Man säger ”ja” fler gånger än man säger ”nej”. För man vill inte vara till besvär. Men, det är ingen som informerar om vad det jag svarar på har för innebörd.

Det jag blev mest besviken på, var att obduktionsbilderna blev offentliga. vad finns det för mening med att låta okända människor titta på dessa?
Nästa sak jag kände stort obehag för var att Tyskan skulle få titta på mina videoförhör. Jag filmades varannan dag under polisförhören. Hon kunde då ta del av vad hon lyckats med. Förstört och krossat.
Där satt jag med avrakat hår, och uppsvullen i ansiktet och kunde knappt prata.
jag blev så ledsen när mitt målsägandebiträde förklarade att hon hade rätt till detta. jag blev så besviken över att jag inte blivit tillfrågad om detta innan jag blev filmad.
Jag hade redan kränkts en gång, var jag tvungen att gå igenom det en gång till?

jag önskar så att vi offer kunde ha mer rättigheter i sammhället….
De skyldigas intrigitet skyddas och de får bra vård för att sona sitt brott och bli bättre människor.
men vi offer då? Vad finns det för insattser för oss?