Tack alla ni fina människor som ger min tips om det här med att gå till ett medium. Jag har inte slutat att fundera över det. Så jag ska till mig era tips.

Min obehagskänsla som jag skrev om tidigare försvann dagen efter. När jag vaknade. Så var den helt borta.

Nu ska jag svara på lite kommentarer:

kanske en dummaste frågor du fått hitils, men har du dyslexi, då stavningen inte alltid är korrekt, känner mig dum som nämner det,

Nej, jag har inte dyslexi. Dyslexi är ett samlingsord för läs och skrivsvårigheter. O jag har inga som helst problem med att varkenläsa el skriva.
Det som har drabbat mig kallas nog slarv och lathet.

Jag slarvar när jag skriver. Jag vet att jag skriver ”hade” med två ”D” och ”aldrig” med två ”L”.
Detta är bara några exempel. Jag VET ju hur det ska stavas. Men, jag slarvar förbi och gör samma misstag om och om igen.
Vi människor är ju så olika. Man fokuserar på att vara bra på olika saker.
Som ni märker är jag en känslomänniska. När jag skriver här så vill jag att ni ska känna i min text vad det är jag vill förmedla just då. Om det blir en del stavfel struntar jag i, och orkar inte rätta efteråt heller. (slarv och lathet).

Så jag hoppas att ni har överseende med hur jag skriver. Det här är jag, fullt ut. O jag tänker varken försöka vara bättre el sämre än så :0)

 Hej! Jag undrar vad det är du föreläser om?

Jag låter min publik följa med på en resa från innan den 17:e mars till idag.
Det jag lägger fokus på är vad som hänt inom mig på denna resa och hur jag tänkt för att klara mig.
jag visar lite bilder och låter publiken ställa frågor.

Jag skulle kunna säga att jag föreläser om morden på mina barn och mordförsöket på mig själv. Men då ljuger jag. För det är så mycket mer inbakat i detta.

Jag har en fråga bara, har du gått i någon terapi efter det som hände dig och barnen eller för att komma över sådana obehagliga känslor som du känner nu?

Nej, det har jag inte. Jag tycker att jag har verktygen själv för att klara det. Men, om jag skulle känna att jag behöver hjälp någon gång i framtiden skulle jag absolut söka hjälp.

 men kanske be någon i din närhet som inte varit i media och ta med kort på Max och Saga i ett igenklistrat kuvert? Så som dom brukar göra på TV =)

Aaaa, vad smart! Det ska jag fundera mer över. Jag har inte sett denna variant.

 En fråga till, dina föreläsningar, vad handlar de om? Jag förstår att det är om barnen och händelsen, men är det mer om hur du gått vidare efter händelsen?

Jag har just nu en föreläsning som är på drygt 1-1,5 tim.
jag håller på att fila på en föreläsning som kommer att vara i 3 timmar.

Självklart är innehållet ungeför desamma. Men, i den kortare så kommer jag att vidröra alla punkter från innan händelsen till idag. Men, bara lite kort för att hinna med allt. Jag visar bilder och berättar som du säger, hur jag klarat av att genomleva alla olika saker som hänt på min väg.

I den längre föreläsningen så finns det tid att gå in djupare på varje sak. Jag kommer att ha tid att berätta lite djupare och visa fler bilder.
Även här kommer jag att fokusera på det som hänt inom mig. Jag vill inte att det ska vara någon hemlighet. Jag vill öppna upp mig själv och berätta alla tankar som for genom mig under denna tid.