Idag satt vi i bilen på väg till ett dop. Plötsligt spyr Julia.
Han har aldrig vart åksjuk förut, så efter att kollat upp om allt var bra med henne och kommit överrens om att åka till närmsta mack, började vi diskutera om det var magsjuka el åksjuka.

Hon hade inte vart krasslig tidigare på dagen. Bara lite extra gnällig i och med att vi plockade ihop det sista här hemma. Men, åt hon inte någon ny mat till lunchen va?
O magsjuka? vem skulle hon kunna blivit smittad av? Han kanske spydde för att hon var trött? O nu hulkar hon till igen. Det är nog magsjuka. El? HUR ska vi göra?

Vi stannade vid en mack. Sambon sprang in och skulle hämta lite vatten så att vi kunde blaska av henne lite.
Tack och lov hade jag med både en rulle papper, våtservetter, handduk och ombyte (men inget man vanligtvis har på dop)
Jag tog ut den fortfarande halvdåsiga tjejen och satt henne på backen på en handduk. Där klädde jag av henne kläderna med spyor och tog fram nya kläder. Sen väntade vi på sambon.

När han kommer ut ser jag att han är upprörd. Han fick inge vatten!
Vi hade stannat på en vanlig OKQ8 mack. Han frågat om han kunde få en mugg med vatten och fått till svar att det fick han faktiskt köpa. Han förklarade läget och fick fortfarande till svar att han fick köpa det om han ville ha.
Han tänkte att han kunde gå in på toaletten och hämta vatten bara han fick en mugg. men det fick han faktiskt köpa det också enligt expiditen.

Så, ut kom han utan vatten.
Jag kom till vår räddning på att jag hade en liten skvätt vatten i en flaska i skötväskan. Det skulle inte räcka långt. Men, det var bättre än inget.
Vi svabbade av Julia med det och sambon tog hand om badet av spyor i bilstolen med hjälp av pappersrullen.

När vi hade återställt allt till ett okej läge. Så återtod frågan. Var Julia magsjuk el åksjuk?
Vi skulle ju till ett dop med många andra barn. O risken att smitta dom kändes inte bra alls.
Men om hon ”bara” var åksjuk skulle vi ju kunna åka. Vi var ganska städade trots olyckan.

Nej, efter många argument hit och dit bestämde vi oss för att vända och åka hem igen. Risken att alla barn låg magsjuka imorgon kändes inte tilltalande.
Vi resonerade så att om det skulle visa sig att hon ”bara” var åksjuk så skulle vi ju veta det till nästa gång iaf.

Påvägen hem så hulkade hon till några gånger till. Jag började bli mer och mer säker på magsjuka.
När vi kom hem plockade jag bort alla mattor och förberedde oss på en omgång magsjuka (igen)

Men nu sitter jag här med en piggelin tjej. Inte hade hon magsjuka inte. O jag HOPPAS verkligen att det var en engångsföreteelse. För stackars liten om hon ska må illa av att åka bil i fortsättningen också.