ibland sköljer saknaden över mig. Tänk om jag haft dem här….mina två änglar.
Jag har drömt så klara drömmar nu i ett par nätter. Drömmar som inneburit att jag har haft dem nära nära…
Det gör det lite värre dagtid också. Värmen från deras famnar sitter kvar när jag vaknar. Men, deras kroppar fattas så fort jag slår upp ögonen. åååå vad jag vill tillbaka till drömmens värld då.

Men, även om det låter ledsamt så är jag så tacksam och glad över att drömmarna lever kvar iaf, Det är enda stället jag kan träffa dem på och ha dem nära. Utan drömmarna skulle det inte finns någon ställe som bara var Max, Sagas och mitt.