En underbart fin och stämningsfull kväll. På en fotbollsplan i Arboga, med familj, släkt och vänner.
Idag slog det mig, att risballogerna som vi sänder upp, inte bara är en hälsning till Max och Saga, utan också ett sätt att samla alla jag vill ha nära mig och dela på sorgen och minnena som finns där. Det blir aldrig stelt el tyst. Alla har en uppgift och alla gör det helhjärtat. Det är en fin blandning av unga och gammla. O mitt bland oss så finns två små änglar som inte visar sig fysiskt. Men i tanken och kanslan finns dom hos de flesta av oss under denna tid.

Jag älskar er Max och Saga. Inget kommer någonsin ta ifrån mig mina fina minnen av er. Om jag kunde krama er så skulle jag aldrig någonsin släppa er mer. Jag hoppas på att få känna er nära mig i drömmarnas land inatt. Vi ses där…