Hej igen mina trogna läsare!

jag lever och mår bra.
Det senaste som hänt vad gäller ”händelsen” är att jag fått kontakt med en advokat som ordnat ett kontaktförbud till oss. Tyskan får inte kontakta oss nu även fast hon befinner sig på tysk mark. En stor lättnad.

Annars jobbar jag på som bara den och som ni märker blir det inte mycket tid över för dator numera. Jag trivs jättebra. Julia växer och växer. Hon har börjat prata och gör sig förstådd mycket i språket nu (för de som förstår hennes påhittade namn på saker och ting förståss)

Jag satt och letade efter en dokumentär som jag vart med i för länge sen. Då sprang jag på dessa filmklipp:

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=max_och_saga_har_fatt_upprattelse&videoid=672214

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=emma_jangestig_om_livet_efter_arbogamorden&videoid=1100148

Nog för att jag gått upp i vikt en del mellan de två intervjutillfällena. Men jag slås verkligen av vilken otrolig skillnad det är på mig! Om man tittar i ögonen så har de helt mist sin glans i det första intervjutillfället. När jag sen sitter där efter boksläppet och allt annat som hänt så känner jag verkligen igen mig själv igen. 

Många säger att det är bra med perspektiv på saker och ting. O, ja, jag kan verkligen hålla med. Jag kände ju att jag mådde otroligt bra under hela tiden. Men, nu ser jag att det var många saker som rörde sig i huvudet på mig samtidigt och försmodligen tyngde mig en del….

En lite reflektion såhär innan sängdax….