Jag ser att ni är några trogna läsare kvar här. Jag är ledsen att jag gör er besvikna med min frånvara. Men ibland tittar jag in och gör mig tillkänna som ni märker.

Jag jobbar fortfarande på, något jag inte skrivit förut är ju att jag bara jobbar 75% nu. Förra sommaren jobbade jag 100%. Jag var (och är fortfarande) så otroligt tacksam över att få jobba på ett sånt fantastiskt jobb, att jag tog åt mig alla timmar jag fick. Visst, det blev en bra lön. Men, ni som följt mig ett tag vet ju hur jag mådde efter sommaren.
Jag vet inte om det var att jag jobbade för mycket, stressade, tänkte tillbaka för mycket på det som jag gått igenom tidigare el vad sjutton det kunnat vara. MEN, en sak var säker, jag var tvungen att förändra något.
I sommar är jag fortfarande tacksam och trivs ännu mer på jobbet, men, jag tänker mer på mig själv. Jag tackade ja, till 75% och det är precis lagom. Det är mindre lön, men MYCKET mer tid tillsammans med Julia. Tiden är värd så otroligt mycket mer än de där slantarna på kontot. Jag har tid att återhämta mig och sortera alla intryck mellan arbetspassen och jag har tid att ta tillvara på tiden med familjen.
Jag har även fått förlängt, så jag kommer att jobba till den sista november som det ser ut nu.

Jag kommer inte har någon semester eftersom jag har ett sommarjobb. men jag tar tillvara på de lediga dagarna ändå så att det känns som att jag är på semester iaf.
Idag håller vi på att planera ett tripp nedåt landen under några lediga dagar. Stackars Julia är åksjuk bara, så det är svårt att åka bil. Men hon har blivit så pass stor att vi kan ge henne lite medicin mot åksjukan om det skulle bli illa. Jag minns själv hur det var, jag spydde ofta när jag var liten och åkte bil.