Marko ”Markoolio” Lehtosalo, 36, växte upp med en ensamstående mamma i förorten Orminge utanför Stockholm. Han känner igen sig i många barns berättelser, men tror att det är värre i dag än när han växte upp.

– Vi hade också hjälp av sociala då och då, men det fanns alltid mat på bordet. Det var mycket i skolan som kunde vara jobbigt och det tror jag är värre i dag med alla telefoner, prylar och kläder.

Vad var det som var jobbigt?

– Man vill ha det som alla andra har och det blev problematiskt i min familj, för det fanns inte pengar till det. Ibland fick jag brallor av kompisar och många åkte ju utomlands. Men det var inget jag mådde dåligt över.

Många verkar ändå fundera mycket över de här jämförelserna med andra barn.

– Det kanske fanns en avundsjuka, jag vill inte tjata för mycket om det för mammas skull. Jag minns fortfarande som om det var i går när jag fick ett par Nike-dojor. Jag var överlycklig.

Hur har din uppväxt påverkat dig?

– Jag har gjort en enorm klassresa, jag kanske uppskattar det mer än någon som hade det från början. Jag har ju barn själv nu och det måste jag också försöka förhålla mig till. Jag får ju berätta för henne hur det var när jag var liten.

Många barn skäms och döljer att de inte har råd att följa med på skolutflykt till exempel. Känner du igen dig?

– Ibland kan de ha varit så, det var ingenting man flaggade med. Det kan bli så att man skäms, särskilt man är ensam och det är få i ens klass som har det likadant.

Vad vill du säga till de här barnen?

– Det är lätt för mig att säga nu, men det är inte världens viktigaste att ha nya, fina grejer. Det blir oftast enklare när man blir äldre. Det finns mycket att göra som inte kostar så mycket pengar, cykla, fiska och bada. Men det är jävligt svårt.

Vad tycker du om att det finns så många fattiga barn i Sverige?

– Man kanske skulle göra någon insamlingsgala eller något.

Skulle du vara med då?

 – Absolut. Bra, då börjar ni rådda i en insamlingsgala, så har ni mig som första artist.