In red.
avPå julafton har man alla anledningar i världen att se ut som en Disneyprinsessa.
Så det gjorde jag.
Men det här med att alla snubbar tänder på tjejer i rött märkte jag minsann inget av.
På julafton har man alla anledningar i världen att se ut som en Disneyprinsessa.
Så det gjorde jag.
Men det här med att alla snubbar tänder på tjejer i rött märkte jag minsann inget av.
Just det.
Eftersom mina solglasögon var så crappy att jag brände sönder ögonen på tre dagar bestämde jag mig för att köpa nya.
Solglasögon, alltså.
Dessa nya sunbrillz är inte crappy. De skyddar och har sig mot både det ena och det andra.
Och så är de ju väldigt, väldigt fina. Tycker jag.
Ni som skickade fina julhälsningar via sms igår: tack, snälla rara fina ni.
Tyvärr kostar det sex miljoner per sms att skicka från Barbados, så jag har helt enkelt inte råd att svara. Men jag blev glad över varenda ett.
Mindre glad blev jag på skaldjursrestaurangen igår, där jag satt med en mage i totalt uppror och sprang och kräktes medan de andra högg in på min absoluta favoritmat i hela världen.
Oh well, så kan det gå.
Nu ska jag försöka få i mig lite frukost, bada lite i poolen och sen ska jag lägga mig i skuggan och läsa Harry Potter.
Jag menar, det är ju ändå… jul.
Tänk, så fint det är att man får fira julafton som man vill.
Jag och familjen åkte till Sheraton Mall, åt pizza och gick och såg Four Christmases på eftermiddagsbio. Nu ska jag snart byta om till min nya knallröda prinsessklänning innan vi drar iväg till en skaldjursrestaurang och äter middag.
Precis som vi vill.
Hur har ni firat, mina kära?
Syster Amanda var också hon urfin i sin nya klänning.
”Vilken lång arm jag fick på bilden”, säger hon.
”Det är väl bra?”, undrar jag.
”Jo. Om man ska ro. Typ tävla i rodd.”
Ja, det kanske det är.
Foto: Lillasyster.
Om en halvtimme är det julafton även här hos oss på Barbados.
Jag, mamma och syster har smygfirat genom att sitta på uteplatsen och dricka vin (inte lillasyster) och snacka skit – särskilt jag, som druckit mest vin och därför snackat mest skit.
Nu tänker jag sova ruset av mig, och vara som ny när jag vaknar.
God jul, återigen, kära vänner.
Klänningen köpte jag idag, på någon butik i ett köpcenter. Informativt, va? Nåväl. Jag är småfull. Och jag tycker att klänningen är ganska fantastisk.
God jul, alla mina kära.
Ni får min finaste vinterbild i julklapp.
250:-
360:-
Åååh! Hörrni! Ida och Malin på min favoritwebshop Wardrobe Stockholm har blivit galna och rear ut allt ur höstkollektionerna för 50-70%. Bland annat världens finaste kläder från Johanna Vikman (ja Fanny och Fanny, även kjolen ni alltid suktar efter, in och klicka hem den!) och Mads Nørgaard.
Själv skyndade jag mig att köpa en underbar väst/ärmlös kofta (översta bilden), en Mads Nørgaard-kjol (andra bilden) och några försenade julklappar. Så – now it’s all yours, haha.
(Okej, det kanske inte är så fullt i plånboken just nu. Men rean fortsätter även efter julafton, då kanske en och annan julklappsslant trillat in på kontot från någon snäll mormor eller farmor? Så misströsta icke.)
Nej. Det här får jag inte betalt för att skriva. Och inte rabatt heller. Men det gör inget, för det är så jäkla billigt ändå.
Förresten så födde jag barn i drömmen i natt. Förstår inte riktigt vad alla klagar på – det var ju en baggis! Och graviditeten märkte jag inte ens av.
Hahahahahahahaha osv.
Nej, men på riktigt så var hon den sötaste bebisen i världshistorien och jag grät i tio minuter när jag vaknade över att behöva lämna henne kvar i drömlandet där vad som helst kan hända.
Hej hormoner, god jul på er också. Tack så hemskt mycket för att jag ska behöva vara ledsen i en halv evighet nu över en liten flickbebis som aldrig funnits.
(Älskling, jag skojar bara, klart jag vet att du finns. I natt kommer mamma och hämtar dig. Ligg bara alldeles stilla och vänta så kommer allt att ordna sig.)