Waaait a minute.
Jag kunde precis klicka mig in på dagens Aftonbladetkrönika – utan att logga in på PLUS.
Misstag? En ny era?
Jag vet inte.
Men skynda er att läsa innan de ändrar sig (den är dessutom otroligt tänkvärd).

Och på tal om dagens Aftonbladetkrönika: nya Sofis mode är ute idag.
Min krönika handlar om att inte kunna finnas där för de människor man älskar. Läs den gärna.
(Inte på nätet, alltså. Utan i tidningen.)

Jag sitter på ett café och hatar mig själv för att jag blir så omåttligt förbannad på ungen som har skrikit rakt ut i tjugo minuter nu. Jaaaaa, jag förstår att det självklart är värre för pappan som är här med barnet, jag förstår att det inte är någons fel. Ändå tänker jag ”vi har faktiskt betalat för att få sitta här!” som en jävla surkärring.

Besinning. Empati. Nu.