Om att inte köpa lycka.
avDessa skönheter har jag spanat på i flera månader nu.
I lördags tänkte jag att, näe, nu ska de tamejfan bli mina.
Men i kön ångrade jag mig. De var helt enkelt för dyra. (Och jag skulle förmodligen aldrig använda dem. Någonsin.)
Det blev en kavaj istället.
Och en halvtimme senare hittade jag mina underbara kängor.
(Jag vet inte riktigt varför jag berättar det här, men det känns som att jag får göra det. Som att man får det när man har en blogg.)