Jag har nyss lämnat två krönikor till Sofis mode. En bra och en okej.
Efter tio minuter ihopkrupen i sängen i form av en kringla med ont-i-magen-ångest har jag förlikat mig med tanken på att allt inte alltid kan kännas så jäkla bra. Ibland måste okej få vara nog.

Jag försökte skriva en krönika idag som verkligen inte fungerade. Gick och åt pizza och kämpade för att hitta en ny vinkel, en ny ingång, ett nytt sätt att lägga upp den.
Det gick inte.
Istället fick jag plocka ett annat ämne ur min, eh, mentala idébank och försöka göra det bästa av situationen. Och ibland blir ens bästa inte mer än gott nog. Jag antar att det bara är att äta några fler chokladkakor och gilla läget.