När man egentligen har massor att göra men inte riktigt känner för att göra någonting alls.
Då kan man gå in här eller här och göra personlighetstest istället.
(Klicka på bilderna för större versioner.)
Nytt nummer av Sofis mode finns i butik idag, och det betyder ny krönika av undertecknad. Köp, läs läs läs!
(Förresten… är det bara jag, eller känns det som att Katie Holmes är på omslaget… ganska ofta?)
Jag har nyss lämnat två krönikor till Sofis mode. En bra och en okej.Jag försökte skriva en krönika idag som verkligen inte fungerade. Gick och åt pizza och kämpade för att hitta en ny vinkel, en ny ingång, ett nytt sätt att lägga upp den.
Det gick inte.
Istället fick jag plocka ett annat ämne ur min, eh, mentala idébank och försöka göra det bästa av situationen. Och ibland blir ens bästa inte mer än gott nog. Jag antar att det bara är att äta några fler chokladkakor och gilla läget.
Ännu en bild från bläckfiskplåtningen. Fast, ja, utan bläckfisk. Med tantkrull, clownsminkning och hönsnät framför ansiktet istället.
Förfärligt tråkig bild, och inte blir den roligare av att jag är retuscherad för att se ut som en vaxdocka heller.
Det är intressant, tycker jag. Att det vidrigaste modebranschen vet verkar vara människors hud. Ja, näst efter livsviktigt underhudsfett, förstås.
Jag misstänker att de önskar att tekniken gjorde det möjligt att bara göra bilderna direkt i datorn istället.
För en halv evighet sedan åkte jag till en enorm studio i Berlin och poserade framför en kamera iklädd svart målarfärg, plastfolie och död bläckfisk.
Idag fick jag se två bilder från den dagen.
Och då är det klart att jag delar med mig.
Det bästa med att ha en blogg måste väl ändå vara att man får lägga upp webcambilder på sin frukost?
Himlen är alldeles vit. Det är skönt.
Enligt min planering ska jag nämligen skriva en krönika idag och en imorgon, och min erfarenhet säger mig att det är ganska mycket lättare att sitta hemma vid skrivbordet när det duggregnar utanför fönstret.
Nu iigger min krönika om Top Model uppe på nätet, här.
Min dators skärm är täckt av pollen.
Det känns helt okej.
Ja, här sitter jag alltså.
Med lockigt hår och rufsiga ögonbryn.
Det har varit en väldigt, väldigt, väldigt lång dag.
En sådan där tvådygnslång dag som bara kan avslutas på ett sätt:
Ihopkrupna på en madrass på golvet, somnandes till How I Met Your Mother.
Jo. Så måste det bli.
Imorgon ska jag utföra stordåd, hade jag tänkt.
Jag har inte sovit sedan natten till tisdag och är alldeles för nära att svimma av trötthet.
Sitter på en bar och låtsas dricka öl för att få använda deras trådlösa internet. Hoppas att de inte märker att vätskan i glaset inte minskar, trots att jag ofta lyfter glaset till munnen. Med tunga armar.
I alla fall så är jag på tok för trött för att kunna tänka en enda konstruktiv tanke, än mindre blogga om någonting vettigt.
Så vi kör ett modebloggigt inlägg till.
Skorna är alltså desamma som i förra inlägget. Från Scorett. Och kanske de allra läckraste skor jag äger.
Synd att jag aldrig längre får för mig att faktiskt gå i högklackat.
Men framför spegeln… åh, framför spegeln.