Lördagkväll betyder partykväll i min systers liv. Well, de flesta kvällar verkar vara partykvällar för henne. Men i lördags drog hon för en gångs skull med mig ut. Det var en väldigt… annorlunda upplevelse. Som en parodi på amerikanska hemmafester, tänkte jag en stund. Tills jag insåg att, nej. Ingen parodi. Bara väldigt amerikanska hemmafester. Det är tydligen exakt så de är. Som man föreställer sig. I sina (mar)drömmar.

Jag hade med mig kameran men orkade bara dokumentera den första halvtimmen. Såhär såg det ut:

Min syster är egentligen en mycket blek flicka. Speciellt för att bo året runt i Los Angeles. Men she ain’t got nothin’ on me!

Det dansades.

Ovan ser ni de obligatoriska röda plastmuggarna, kända från alla festscener i alla highschoolfilmer som någonsin producerats.

Syster gick runt och såg fantastisk ut i en obscent kort paljettklänning. Jag kunde dock inte ha några invändningar, eftersom det är jag som köpt den åt henne.

Själv hade jag en glansig mörkblå kavaj, svart tröja knäppt ända upp i halsen, svarta kilklackar och sammetstajts. Japp. Tajts. Som byxor. Jag brukar fnissa i smyg åt människor över tolv år som använder tajts som byxor (inte av elakhet, men hey, det ser roligt ut). I alla fall: Det kan jag inte göra längre. Skit också.

Pojken på bilden heter Zaid. Han var vårt sällskap och vår chaufför under kvällen. En mycket trevlig ung man som halvt om halvt har ihop det med min syster, och som på grund av mig och mina mycket övertygande förmaningar tvingades hålla sig förhållandevis nykter hela natten.

Faktum är att min syster gör sig iordning för att smita iväg genom sitt fönster och träffa honom just nu. Han ska plocka upp henne i sin alldeles nyinköpta bil nu vid midnatt. Hon tror att jag inte har en aning, låtsas att hon är i badrummet för att göra sig redo att gå och lägga sig. Pfffft. Som om jag inte vet allt.

Meh. Kan ingen bara spränga det här jäkla google translator i luften? Jag vill ha mitt språk ifred! (Hej Zaid.)