För tolv år sedan intervjuade jag det irländska pojkbandet Boyzone för teve. Jag var ett ambitiöst barn, de var inte särskilt många år äldre, men jag såg dem som gubbar. Förstås.

Stephen Gately var tjugoett. Mild och söt. Proffsig och överseende. Skrattade snällt åt mina försök att förolämpa honom och bandet. (Min intervjuteknik gick ut på att överrumpla de intervjuade och göra dem förbannade – jag var övertygad om att det var så och endast så journalistik utövades.)

Nu är han död. Trettiotre år gammal.

Igår råkade min kärlek säga något om döden. Jag frös till is direkt. Då strök han mig över kinden och sa: Det är flera tusen år tills dess. Du behöver inte tänka på sådant på minst tusen år till.

Kanske sa Stephens man samma sak till honom. Jag hoppas det. Även om det visade sig att det inte var sant.