Nu blir det den här filmen tillsammans med Peter och min kärlek.

Eller, ja, vi får väl se. Jag verkar ha bestämt mig för att bete mig som ett barn.

Han ropar från vardagsrummet:
”Är du beredd att åka snart då?”
”Nej.”
”Nej?”
”Nej, alltså, jag ligger ju bara här i mjukisbyxor.”
”Okej… men ska du kanske klä på dig, då?”
”Neeeej.”
”Men vill du inte se filmen?”
”Joooo!”

Hmmm. Dags att växa upp och hoppa i ett par jeans.