Jag var inne hos bloggkommentatorerna och de länkade till det här inlägget.

Det stod klart och tydligt att det handlade om en ung kvinna som kämpat mot cancer och nu somnat in. Att inlägget är skrivet av hennes man, som beskriver sin Annas sista tid, och hur deras lilla dotter reagerat.

Ändå klickade jag på länken. Eller kanske just därför.

Och nu har jag gråtit hejdlöst i tjugo minuter.

Fanfanfanfanfanfanfanfanfanfan.