Denna halvdisiga skärtorsdag ägnar jag åt följande.

– Sista klädskåpet ska skruvas ihop. Ja, eller, låt mig förtydliga: sista möbeln. Sedan är vi färdiga. Då återstår bara att snickar-Bosse ska komma hit i nästa vecka och sätta upp gardinstänger, hatthyllor, krokar, vägghyllor och allt annat jag är för nervös för att göra själv. Det vore så trist att borra sönder en vattenledning när vi klarat oss såhär långt.

– Betalar räkningar. De envisas med att hamna, oöppnade, i min översta skrivbordslåda. Men nu är de betalda, varenda en. Till Telia Transportstyrelsen Canal Digital Energibolaget Knutströms elektriska Skatteverket Förlagssystem AB och Villaägarnas riksförbund.

– Storstädar. Min karls mamma, pappa och lillasyster kommer på visit över påskhelgen, och man har ju hört att sådana där svärmödrar är noga med att listerna ska vara dammfria och fönstren putsade. Så jag dammsuger, bäddar rent, torkar, putsar och skurar.

– Tvättar. Mattor, dukar, sängkläder. I min fina fina fina egna tvättmaskin. Det här är första gången i mitt liv jag inte behöver vänta i veckor på en ledig tid i den gemensamma tvättstugan – vilket innebär att jag tvättar en gång i veckan, istället för en gång var sjätte månad. Haha. Det låter som att jag skämtar. Det gör jag inte. En gång flyttade jag ifrån en lägenhet utan att ha använt tvättstugan en enda gång. Jag hade bott där i nio månader. Inte konstigt att jag äger en förfärlig massa underkläder.