Tack mamma.

För att du ville ha mig.

För att du alltid älskat mig och tagit hand om mig, för att du alltid funnits där.

För att du fortfarande älskar mig och finns där, för att du tar hand om mig fastän jag är stor nu.

För att du ger ärliga råd inför varje viktigt beslut men ändå stöttar mig vad jag än bestämmer mig för.

För att jag alltid känt att jag varit önskad.

För att du var världens bästa mamma även när jag var liten och vi var ensamma, trots att du också var himla liten då, mindre än jag är nu.

För att du visar att allt är möjligt, men att det inte behöver vara ett misslyckande att ge upp om man ångrar sig.

För att du låter mig göra mina egna misstag, men tar emot mig när jag faller.

För att du lärt mig att vara mig själv, att inte anpassa mig efter förväntningar, att kämpa för det jag tror på.

För att du hjälpt mig att bli den jag är.

För att du ringer mig när du är ledsen, när du är lycklig, när du har tråkigt och bara vill prata.

För att du är min bästa vän.

Tack.

(Jag älskar dig.)