Ytligt värre.
avJust nu intervjuar jag en av de vackraste tjejer jag någonsin sett. (Ja, via mail, då. Annars hade det varit väldigt otrevligt att sitta och blogga samtidigt.)
Alltså… det är verkligen inte ofta jag önskar att jag fick byta utseende med någon. En gång i tiden ägnade jag typ tre timmar om dagen effektiv tid åt att önska just det, men det växte bort i takt med att jag insåg att det var okej att äta mat och att ingen vettig människa föraktade mig för att jag inte vägde fyrtiotvå kilo. Nu är jag nästan alltid antingen nöjd och glad eller trivsamt obrydd. Men den här tjejen… jag skulle inte tacka nej till att få se ut som hon. I en vecka eller så. Okej, ett år, då. Det vore lagom.
Jag vet att det är fånigt att skriva såhär och sen inte visa bild, men jag var bara tvungen! Kan dock säga såhär: hon ser ut som en blandning mellan Françoise Hardy, valfri supermodell och en vanlig glad tjej. Ska man vara ytlig, och det är man ju ibland, så är det en ruskigt fin kombo.
—————————————————————————————————-
Jag visade upp den unga damen i fråga för min redaktör, som uppenbarligen håller med mig. Skönt. Nu känner jag mig mindre som ett freak. Hon är helt enkelt överjordiskt vacker.