En vacker dag.
avI söndags fyllde jag år. Det var sannerligen sådär. Men i måndags var min pappas flickvän Terri ledig från jobbet, så hon och jag åkte till Manhattan Beach och hade den trevligaste dagen på jag vet inte hur länge. Hon är en helt fantastisk människa (hur hon har lyckats stå ut med min pappa i två år är ett mysterium! Just kidding but not really) och jag är så glad att hon finns.
Eftersom jag hade kameran med mig tänkte jag att ni kanske vill se hur vår dag såg ut.
Hit åkte vi.
Eftersom det (nästan) var min födelsedag bestämde jag att vi skulle äta amerikansk frukost till lunch. Det är bland det godaste jag vet, i alla fall en gång om året.
Ja, eh, här är jag på frukostställets toalett.
Underbara människa.
Klart man måste spexa på stranden!
Alltså, jag var inte såhär röd. Hade solskyddsfaktor 70 över hela kroppen och brände mig inte ett dugg (fick ingen färg alls). Skyller på motljuset och kamerans färginställningar.
Älskar den här bilden. Solkrämsblank och glad.
Vi promenerade i fyra timmar. Gick och pratade, pratade och gick. Satte oss i sanden när vi var trötta, pratade ännu mer.
Jag var lite fånromantisk…
…but the water took care of it.
ÄCKLIGA FÅGLAR!
När det blev kväll satte vi oss på en uteservering på ett tak i Hermosa Beach, drack bloody mary’s och åt quesadillas. Okej, jag drack typ två klunkar bloody mary. Har så svårt för sprit.
Terri mms:ade bilder av sig själv med sin drink till sin kompis Mario. Jag hade gärna mms:at jag också, men jag vågade inte, för det kostar tydligen typ en miljon kronor att skicka bilder med min iPhone härifrån.
Sedan gick solen ner.
När det blev helt mörkt åkte vi hem igen.
Jag vet inte om det framgick av bilderna. Men den där dagen, den var så vacker. Den glömmer jag aldrig.