Anna släpade runt på sin nya digitala systemkamera hela kvällen igår, och hon har lagt upp massor av otroligt fina foton på sin blogg. Själv tog jag bara värdelösa iphone-bilder, så jag stjäl några av Annas också.

Min vackra Anna på KB. Den bästa söndagskvällen på precis hur länge som helst.

Hemma hos Anna och Mattias i Vidja, första kvällen. Här sätter jag mobilen på laddning. Några minuter senare drog dansen igång!

Eftermiddagsfrukost på Kaffe och Drömmar vid Zinkensdamm. (Bästa frukostfiket i Stockholm, skulle jag våga påstå. Inte för att jag ätit frukost på alla kaféer i stan. Men KoD är svårslaget.) Vet inte varför Anna ser så uppgiven ut! Hon var ju jätteglad. Lovar.

Sa ju att hon var glad!

Jag hade mina nya älsklingskläder på mig. Det var tur, eftersom jag inte hade något ombyte med mig, så jag gick i samma kläder i tre dagar. Har dem fortfarande på mig, så det så! Tyckte själv att jag var klädd som en snygg kille. Fast det syns inte på någon av bilderna. Får ta några sånadäringa outfitbilder senare. Både tröja och byxor är från Monki.

De är sååååå fånigt kära, de där två. Hånglar mitt på dagen som vilka nykära fjortonåringar som helst.

Innan middagen på måndagskvällen gick jag och Anna och drack kaffe på ett fik. Vi försökte fotografera men det var för mörkt. Då upptäckte jag att det blev hur snygga bilder som helst när man fotade med blixt! När man plåtar med blixt med min kamera ser det förjäkligt ut. Inte med Annas. Med hennes kamera gör blixten bara att man blir tjusig.

(Ja, jag visste att min randiga behå syntes igenom linnet. Jag tyckte att det var snyggt.)

Kornig på Teatergrillen.

Min kille!

Annas fina Mattias.

Jag, Anna och Mattias åt halstrade pilgrimsmusslor och risotto. Jag och Anna gav maten fyra plus. Mattias var aningen mer svårflirtad. (Ronnie åt kötbullar, så han fick skylla sig själv.)

Efter middagen gick vi till Riche. För tredje gången på två dagar.

Jag brukade undvika Riche, tänkte nog att man behövde vara på ett visst sätt för att vara välkommen där och att jag inte är sådan. Men jag har insett på sistone att väldigt ofta när jag tror att folk har fördomar om mig, är det i själva verket jag som har fördomar om dem. Och att människor rent generellt inte hatar mig för att jag är konstig och töntig. (Att de hatar mig av andra anledningar kan förstås inte uteslutas. Höhö.) Oavsett så är det väldigt skönt att inte vara så himla ängslig hela tiden.

Innan vi åkte hem till Anna och Mattias och dansade satt vi en stund på East uteservering.

Jag tyckte att det var en helt otroligt bra idé att dricka tio tusen vodka cranberry.

Hemma hos Anna och Mattias sitter jag bakom glas och ram! Krönikan utspelar sig nämligen just hemma i deras hus.

Den här bilden på Mattias vid datorn är egentligen från första kvällen. Men den får illustrera att vi spelade väldigt mycket bra musik och dansade.

När klockan var fem och vi var hesa och slutkörda borstade vi tänderna och gick och la oss. Ändå hamnade vi en stund senare mitt ute på en istäckt sjö, somliga av oss i uppseendeväckande lite kläder. Tänk nästan inga alls. (Inte jag. Jag hade långkalsonger.) Men då fanns ingen kamera i närheten. Låt oss säga som så att det nog var lika bra.

Nu sitter jag och Ronnie hemma i soffan, vi har precis ätit korvgryta. Ronnie spelar FIFA. All is well.