Vet ni vad? Jag mår så himla mycket bättre! Plötsligt bara vände det, och får jag vara dramatisk så känns det lite som att ha fått livet tillbaka. Inte för att jag höll på att dö, verkligen inte, men att bara ligga raklång i sjukhussäng och ha ont är ganska långt från mitt vanliga liv. Visserligen ligger jag mest i soffan och vilar nu, men jag kan åtminstone se på teveserier eller läsa bloggar för att få tiden att gå. På sjukhuset kunde jag knappt läsa ett sms utan att bli helt yr av ansträngningen.

OBS! Här följer en lång och tråkig text om sjukdomar!

En del har undrat vad jag var för sjuk, vad läkarna kom fram till. Ärligt talat vet jag inte riktigt. De har haft så många teorier, men jag tror inte på någon av dem – jag har kollat på tillräckligt mycket House för att höra när en teori inte makes sense! De bara chansade hejvilt, tog aldrig alla symptom och faktorer under beaktande utan fokuserade på ett problem i taget, lyssnade inte på vad jag hade att säga. Och jag förstår dem. Det var sällan jag träffade samma läkare mer än en gång, och det är klart att det är lättare för House-teamet att komma på idéer om en enda patient än vad det är för tjugo läkare som träffar hundra miljoner patienter om dagen.

(Verkar jag vara besatt av House? Vavava? Hmmm. Det är nog för att jag såg de senaste fyra säsongerna av serien under mindre än tre veckor. Det regnade ofta i Thailand.)

Just det, min diagnos. Den slutgiltiga teorin såg ut såhär: Förra tisdagen, för elva dagar sedan, fick jag fruktansvärt ont i magen av en stor cysta på ena äggstocken. Åkte in till sjukhuset där de trodde att det var blindtarmen och opererade bort den. Bakterier kom in i magen och gjorde att jag drabbades av en infektion, som gjorde att jag fick hemskt ont och väldigt hög feber. Med hjälp av två olika antibiotikapreparat stoppades infektionen, mina värden la sig på mer rimliga nivåer och nu mår jag mycket bättre.

Jag tror inte ett dugg på det här. Varför?

1) Jag blev undersökt av gyn innan blindtarmsoperationen. De såg absolut ingenting konstigt.

2) Under själva operationen tyckte kirurgen att ena äggstocken såg konstig ut. Hon tog dit en gynekolog för konsultation, han sa att det var en helt ofarlig cysta.

3) Jag blev undersökt av gynekolog igen innan jag fick åka hem från sjukhuset. Hon konstaterade att visst var det en cysta på ena äggstocken och visst var den stor, men borde verkligen inte göra så ont. När hon undersökte mig hade jag väldigt ont i magen, dock inte där jag borde haft ont om det varit cystan som ställde till det.

4) Smärtan kom och gick i vågor, men blev helt olidlig om jag försökte äta någonting. Alltså fick jag varken äta eller dricka utan låg med dropp hela tiden. Varför skulle en cysta på en äggstock göra mer ont av att jag åt eller drack?

5) Om jag fick infektionen av operationen – varför hade jag då lika hög feber innan operationen?

Och så vidare.

Alltså: Jag vet inte riktigt vad det var för fel på mig. Men jag mår bättre nu, mycket bättre. Om det är antibiotikans förtjänst eller om jag hade en virusinfektion som gått över av sig själv vet jag inte. Vet bara att det är ganska fantastiskt att vara hemma igen.