Äntligen mår Lillan bättre!

Om ni bara visste hur rädda vi varit. När hon kräktes, vägrade äta, dricka eller gå på toaletten, bara sov i timme efter timme efter timme. Vi testade allt, tog till och med av henne plastkragen (dumma tratt!) som hon måste ha på sig men hatar så mycket, utan resultat.

Men nu, till slut, är livslusten tillbaka! Lillan har ätit, druckit, gått på lådan och till och med skuttat runt och busat lite försiktigt. Nu är hon katt-i-tratt igen, efter att ha försökt bita loss sina stygn. Hon ligger åter och sover, men vi är inte längre besatta av att se till att hon andas.

Vi är så glada, så lättade, så lyckliga.

Ta i trä!

(Tusen tack för alla hälsningar till lilla Biianka, hade hon fattat människospråk är jag säker på att hon hade rodnat av glädje. Särskilt varmt tack till Anna F som kommit med ovärderliga tips och råd. Må din lilla också krya på sig!)