Jag satt och tittade igenom gamla fotoalbum hemma hos pappa och hittade min mamma. De är tagna innan jag föddes, så jag gissar att hon var nitton, max tjugo. Blir alldeles tårögd över hur fin hon är, av tacksamhet över att hon ville ha en liten bebis och över att det var jag, kanske också av svartsjuka över att hon hade ett liv innan jag kom och störde.

Mamms, om vi varit nitton samtidigt hoppas jag att vi hade kunnat vara bästa vänner. Ungefär som vi är nu fast annorlunda.

(Jodå, jag är på flyget. Borde snart landa i London om allt gått väl. Det här inlägget är tidsinställt, jag skrev det på flygplatsen i Los Angeles. Känner mig alltid så high tech när jag tidsinställer. Och får lite ångest över om jag skulle dö och så fortsätter det att komma upp inlägg som om ingenting hänt.)